I takt med att samhället digitaliseras i allt snabbare takt, har begreppet öppna data fått en alltmer central roll i arbetet med samhällsutveckling, forskning och miljöförvaltning. Öppna data innebär att information som samlas in av offentliga aktörer, exempelvis myndigheter, universitet eller kommuner, görs fritt tillgänglig (eller med få begränsningar) för allmänheten. Detta kan inkludera allt från väderstatistik och luftkvalitet till energianvändning och utsläppsnivåer. Genom att tillgängliggöra denna typ av information utan avgifter eller restriktioner skapas nya möjligheter för innovation, insyn och medborgardeltagande.
Inom klimat- och miljöområdet har öppna data visat sig vara ett särskilt kraftfullt verktyg. Med hjälp av öppna datakällor kan forskare analysera klimatförändringens effekter över tid, beslutsfattare kan fatta mer informerade beslut, och företag kan utveckla hållbara lösningar baserade på aktuella miljödata. Dessutom kan engagerade medborgare följa utvecklingen i sitt närområde och på så vis själva bidra till en mer hållbar framtid.
Denna rapport är framtagen under uppdraget Twin Transition Technology by a Teenager. Twin Transition är ett begrepp som innefattar den gemensamma gröna och den digitala omställningen (tvillingomställningen). Urban Twin Transition Center (UTTC) är ett initiativ av Internetstiftelsen, RISE och Göteborgs universitet som stöttar svenska städer och kommuner i deras strävan att bli klimatneutrala, vilket görs genom att öka användningen av utvärderade digitala lösningar för just klimatomställning.[1] UTTC:s koncept bygger på just Twin Transition. Rapporten syftar till att undersöka hur öppna data fungerar som digitalt verktyg, vilka tillämpningsområden som är mest relevanta i klimatkontext, samt vilka möjligheter och utmaningar som är förknippade med dess användning. Fokus ligger särskilt på hur öppna data kan bidra till en hållbar stadsutveckling, både som informationskälla och drivkraft till förändring.
Öppna data är i grunden ett väldigt enkelt koncept. Det finns ingen internationellt antagen definition, men den vanligaste är att öppna data är fritt tillgänglig information som kan laddas ner, delas och återanvändas utan eller med väldigt få begränsningar samt utan avgifter.[2] Kraven som ställs för att data ska räknas som öppna är följande. Informationen ska vara: [3]
I praktiken publiceras ofta öppna data av offentliga myndigheter, organisationer och forskare, exempelvis på nationella dataportaler som Sveriges Dataportal eller på de enskilda källornas hemsidor. Vanliga kategorier som öppna data publiceras inom är klimatdata, trafikdata, energiförbrukning och geografidata. Grundtanken bakom öppna data är att information som finansieras och samlas in av offentliga aktörer ska även offentliggöras och vara tillgängligt för samhället samt andra städer att dra nytta av.
Öppna data ger bland annat tillgång till miljö- och klimatdata, vilket i sin tur stödjer forskning och innovation. Det möjliggör digitala verktyg och appar. Öppna data ökar även transparens, vilket är ett viktigt ledord i digitaliseringen. Genom att kommuner öppnar upp sin data kan människor bli mer medvetna och öka sin kunskap om samhällsutmaningar och därigenom göra mer hållbara vägval i vardagen, både utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.
Trots den stora potentialen med öppna data inom kommunal verksamhet finns flera utmaningar som försvårar dess användning i den gröna och digitala omställningen, twin transition. Många kommuner saknar både teknisk infrastruktur och digital kompetens för att samla in, hantera och publicera data på ett effektivt sätt. Dålig datakvalitet, brist på standardisering och låg interoperabilitet försvårar vidareanvändning, särskilt när flera aktörer ska samarbeta. Resursbrist, både i form av personal och ekonomi, är en annan begränsande faktor. Där tillkommer rättsliga och etiska aspekter, som krav på efterlevnad av GDPR (General Data Protection Regulation). Interna strukturer och ovilja att dela information kan också leda till motstånd. Dessa faktorer kan hindra kommuner från att fullt ut utnyttja öppna data som ett verktyg i omställningsarbetet.
Vidare spelar öppna data en stor roll i arbetet för en mer hållbar samhällsutveckling. Genom att göra stora mängder information tillgänglig och fritt användbar för allmänheten, forskare, företag och myndigheter skapas nya möjligheter att analysera, planera och fatta välgrundade beslut. Särskilt inom områden som utsläppsminskning, stadsplanering och energieffektivisering har öppna data visat sig vara ett kraftfullt verktyg. Ett av de mest etablerade exempel på hur öppna data används för att minska utsläpp är inom trafik- och transportsektorn. Genom att publicera realtidsdata och kollektivtrafik, trafiktäthet, fordonsflöden och luftkvalitet möjliggörs både forskning och utveckling av digitala lösningar som optimerar transportmönster. Till exempel använder många städer öppna data för att skapa mobilappar som ger resenärer information om den snabbaste och mest miljövänliga vägen till sin destination. Forskare och ingenjörer kan samtidigt använda dessa data för att modellera och förutse hur trafikförändringar påverkar koldioxidutsläpp. Ett konkret exempel är staden Helsingfors i Finland, där öppna trafikdata används för att minska bilanvändning genom smarta ruttplanerare och samåkningstjänster. Dessutom används satellitdata och öppna miljödatabaser för att övervaka utsläpp från industrier och jordbruk, vilket gör det möjligt att identifiera föroreningskällor och föreslå effektiva åtgärder. Denna typ av datadriven miljöövervakning är avgörande för att nå nationella och internationella klimatmål.
Inom stadsplanering används öppna data för att skapa mer hållbara och människovänliga stadsmiljöer. Kommuner och myndigheter delar ofta information om markanvändning, befolkningstäthet, fastighetsregister, cykelvägar, bullernivåer och socioekonomiska faktorer. När dessa data kombineras och analyseras kan stadsplanerare identifiera områden med behov av grönområden, bättre kollektivtrafik eller sociala satsningar. Ett exempel är Stockholm Stad, som genom sitt öppna data-initiativ tillgängliggör stora mängder planeringsrelaterad information. Denna data används både internt och av externa aktörer för att utveckla digitala verktyg och visualiseringar som stöder hållbara beslut. I flera svenska städer har man också använt öppna data för att kartlägga var i staden cykelvägar bäst placeras utifrån användningsmönster, vilket har lett till ökad cykling och minskad biltrafik.[5]
Vidare kan öppna data användas för att göra invånare mer delaktiga i stadsutvecklingen. Genom plattformar där medborgare kan ta del av kartor, planeringsunderlag och statistik får fler möjlighet att förstå och påverka hur deras stad formas. Öppna energidata kan dessutom bidra till minskad förbrukning. Genom appar och tjänster som bygger på öppna energipriser eller solenergipotential kan hushåll fatta mer hållbara val; till exempel genom att styra elförbrukning till tider med lägre belastning eller välja att installera solpaneler på sitt tak.
Flera europeiska städer har tagit fram öppna energikartor som visualiserar energiförbrukning per byggnad. Dessa kartor baseras på data från energideklarationer, mätare och offentliga databaser, och gör det möjligt för fastighetsägare, forskare och myndigheter att identifiera ineffektiva byggnader och prioritera åtgärder. Om en byggnad till exempel har hög energiförbrukning per kvadratmeter jämfört med liknande byggnader i samma område, kan det signalera behov av åtgärder som förbättrad isolering, effektivare uppvärmning eller uppgradering av ventilationssystem. I Amsterdam och Helsingfors används sådana kartor aktivt inom stadsplanering och energieffektivisering.[6] [7] I Wien har staden utvecklat en öppen energibesparningskarta där både energiprestanda och solenergipotential visualiseras för varje byggnad.[8]
Ett särskilt framstående exempel kommer från Danmark, där flera kommuner använder öppna data i kombination med artificiell intelligens (AI) för att optimera fjärrvärmesystem. Genom att koppla samman realtidsdata om energiförbrukning, väderprognoser och användarbeteende kan värmeproduktion styras mer exakt. Detta gör att värmesystemet kan förutse efterfrågan och minska energispill, i stället för att reagera först när efterfrågan redan har ökat. Det bidrar både till lägre utsläpp och effektivare energianvändning.[9]
Öppna data spelar även en stor roll inom initiativet UTTC:s nettonoll-lösningar. UTTC menar att om tvillingomställningen ska kunna ske är det viktigt att tekniker används tillsammans och inte som individuella verktyg. Öppna data är en viktig teknik för att det här ska kunna ske. Till exempel digitala tvillingar behöver en stor mängd data. Det är därför nödvändigt att dessa data finns tillgängliga och att de är lätta att använda. Digitala tvillingar är när en digital modell skapas av verkligheten för att kunna se bristningspunkter, vad som behöver förbättras och vart, samt att kunna simulera förändringar innan de görs för att säkerställa att förändringarna får önskad effekt.[10] Om datan inom digitala tvillingar hade bearbetats manuellt skulle det ta alltför lång tid. Därför används AI för att effektivisera scenarioanalys.[11] Detta belyser hur viktigt det är att teknikerna som utvecklats används, inte som individuella verktyg inom separata områden, utan i samverkan med varandra.
Denna rapport visar att öppna data inte bara handlar om tillgänglig information, utan om att skapa en grund för bättre beslut. Exempel från europeiska städer visar hur öppna data används redan idag för att minska utsläpp, effektivisera energianvändning och förbättra stadsplanering. Samtidigt lägger öppna data en grund för andra teknologier som digitala tvillingar och AI som tillsammans kan snabba på klimatomställningen.
Framöver kommer vikten av öppna data att stiga. När klimatkrisen oundvikligen kommer kräva snabbare lösningar och åtgärder samt att samhällen blir alltmer beroende av databaserade beslut, blir lättillgängliga och lättanvända data avgörande. Investeringar i system och strukturer som främjar användning av och tillgång till öppna data kommer därför inte bara vara ett ekonomiskt eller tekniskt val, utan en satsning för framtiden. Genom att börja se data som en gemensam resurs kan världen bättre förstå de utmaningar som finns, agera mer effektivt och lägga grunden för mer hållbara samhällen.
[1] Urban Twin Transition Center. (ibid). Om UTTC. https://uttc.se/about-page/
[2] Open Knowledge. (ibid). The Open definition. https://opendefinition.org/
[3] Open Government Working Group. (8 december 2007). 8 Principles of Open Government Data https://web.archive.org/web/20121113163209/http:/www.opengovdata.org/home/8principles
[4] Free Software Foundation Europe. (ibid). Open Standards https://fsfe.org/freesoftware/standards/standards.en.html
[5] Stockholms stad. (ibid). Öppna data – Trafikkontoret. https://openstreetws.stockholm.se/Home/Visual
[6] De Pater, M. (20 maj 2016). Energy Atlas – Amsterdam Smart City. https://amsterdamsmartcity.com/updates/project/energy-atlas
[7] Helsinki Region Infoshare. (16 april 2020). Energy consumption data of city of Helsinki´s utility and service properties – Helsinki Region Infoshare. https://hri.fi/data/en_GB/dataset/helsingin-kaupungin-palvelukiinteistojen-energiankulutustietoja
[8] Stadt Wien. (ibid). Thematic city map of energy. https://www.wien.gv.at/stadtentwicklung/energie/themenstadtplan/
[9] Energistyrelsen. (ibid). Technology Catalogues. https://ens.dk/en/analyses-and-statistics/technology-catalogues
[10] Björk, F. (12 mars 2020) Vad är en digital tvilling? https://www.sweco.se/blogg/vad-ar-en-digital-tvilling/
[11] Alnaser, A. A., Maxi, M., & Elmousalami, H. (2024). AI-Powered Digital Twins and Internet of Things for Smart Cities and Sustainable Building Environment. Applied Sciences, 14(24), 12056. https://doi.org/10.3390/app142412056
