Den här rapporten är skriven på uppdrag av UTTC för att öka kunskapsunderlaget inom Twin Transition och dess tekniker.
Klimatförändringarna är en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför. Smältande isar, extremväder och varmare klimat, är bara några följder av den globala uppvärmningen. Samtidigt växer nya möjligheter fram i form av innovativ teknik och digitala lösningar. En av de mest lovande teknologierna för att bekämpa klimatkrisen är artificiell intelligens (AI). Genom att använda avancerad databehandling och maskininlärning kan AI bidra till att effektivisera energianvändning, minska utsläpp och optimera naturresurser på sätt som tidigare var omöjliga. Från smarta energisystem som anpassar sig efter väderförhållanden till maskiner som kan förutsäga och minska effekterna av naturkatastrofer, öppnar AI dörren till nya lösningar för ett mer hållbart samhälle.[1]
Den här rapporten kommer att utreda vad AI är och inom vilka användningsområden den kan användas i för att hjälpa klimatet. Rapporten handlar om att belysa vikten av Twin Transition, hur den gröna omställningen och den digitala omställningen samverkar för att skapa en ljusare framtid. Istället för ses som två separata processer, betraktas dessa omställningar som ömsesidigt förstärkande. Genom att använda digital teknik som AI kan vi effektivisera, skala upp och mäta klimatåtgärder – vilket snabbar på den gröna omställningen. Samtidigt innebär detta också att digital teknik måste utvecklas med hållbarhet som mål, till exempel genom energieffektiv AI. Twin Transition är centralt för både Sverige, EU:s och världens klimatarbete. En organisation som jobbar med detta är UTTC som arbetar med att använda digitala lösningar för att hjälpa till att planera och utveckla smartare och mer hållbara städer. De samlar in och analyserar data för att förbättra hur städer fungerar.
Rapporten utforskar också hur AI inte bara hjälper oss att förstå klimatförändringarna bättre, utan också hur det kan bli en aktiv kraft i den gröna omställningen. Kan AI bli framtidens hjälte i kampen mot klimatkrisen, och vågar vi lita på det?
Artificiell intelligens (AI) betyder ungefär “konstgjord intelligens” och är ett samlingsnamn för teknologier och datorprogram som kan efterlikna olika mänskliga förmågor som att resonera, planera, lära, förstå språk och även förstå och analysera data. EU – definitionen för AI lyder: “AI system som uppvisar intelligent beteende genom att analysera sin miljö och vidta åtgärder – med viss grad av självständighet – för att uppnå särskilda mål”.[2]
AI finns överallt i vår vardag utan att vi tänker på det, som till exempel:
AI är alltså ingen enskild teknologi, utan en brett definierad term för system som kan tolka, lära sig, fatta beslut och i viss mån agera självständigt.[3] Vi människor har historiskt alltid hittat sätt att göra saker enklare och snabbare. I Sveriges historia finns många exempel på hur vi samlat information och använt den till vår fördel. Redan på 1800 talet samlades svenskars telefonnummer i kataloger när telefonen uppfanns. På samma sätt har internet gjort att vi på ett helt nytt sätt kan kommunicera med varandra.[4]
Artificiell intelligens (AI) har utvecklats snabbt de senaste åren, från enklare algoritmer till avancerade system som kan skapa text, bilder och fatta beslut. Tekniken används idag inom sjukvård, industri, utbildning och mycket mer. Framsteg inom maskininlärning och generativ AI, som ChatGPT, har gjort AI både kraftfull och tillgänglig. Samtidigt införs nya lagar, som EU:s AI Act, för att säkerställa att AI används säkert och etiskt. Framtiden pekar mot ännu mer intelligenta system, men också behov av tydlig reglering och ansvar.[5] AI ses som en “enabling technology”, likt internet, eftersom den kan förändra många branscher i grunden och skapa helt nya möjligheter för innovation, effektivisering och samhällsutveckling.[6]
AI är inte bara användbart för att ta reda på information, det kan även bidra till ett bättre klimat genom smarta lösningar. Faktumet är att Artificiell intelligens (AI) kan bli en avgörande kraft i den gröna omställningen genom att förbättra både förebyggande och anpassade åtgärder mot klimatförändringar. AI system kan analysera enorma datamängder och upptäcka komplexa samband som ligger bortom traditionella metoder. AI kan komma till användning när det kommer till allt från vattenflöden, biologisk mångfald, samt optimering av energi/transport/byggsystem. Genom att kombinera smarta algoritmer med energieffektiv design kan AI inte bara minimera sin egen klimatpåverkan, utan också kraftigt förbättra andra sektioner – allt från smart energistyrning till cirkulära affärsmodeller och klimatanpassad stadsplanering. AI:s roll blir därmed både katalysator och verktyg i omställningen: ett stöd för att skala upp grund läggande lösningar, öka resiliensen mot extrema väder och driva systemförändringar i industri, samhälle och offentlig sektor.[7]
Ett effektivt sätt att påskynda den gröna omställningen är att använda AI tillsammans med IoT för att skapa en smart energiomsättning. Smart energiomsättning handlar om att förutsäga väderförhållanden och anpassa energiförbrukningen därefter, vilket gör energisystemet mer effektivt och hållbart. Ett konkret exempel är hur AI kan förutse när sol- och vindenergi kommer att vara mest tillgänglig. Denna information gör det möjligt att optimera energiproduktionen från dessa förnybara källor, vilket minskar slöseri och ökar användningen av ren energi.
Det här hänger nära ihop med IoT (Internet of Things), ett samlingsnamn för tekniker där enheter är uppkopplade till internet och kan kommunicera med varandra. Inom energisystem samlar IoT-sensorer in data om väder, energiproduktion och förbrukning. Denna stora mängd data bearbetas av AI-system som automatiskt kan styra energiflödet utifrån hur mycket sol och vindenergi som finns tillgänglig just då. Genom att IoT och AI samarbetar kan hela energisystemet reagera snabbt och smart, vilket ger en mer optimerad och hållbar energianvändning.
Utöver att skapa smarta energisystem används AI även i utvecklingen av klimatmodeller, som hjälper till att förutsäga väderförhållanden på ett mer precist sätt. Dessa modeller är avgörande för att kunna hantera och anpassa sig till klimatförändringar.[8]
I kombination med digitala tvillingar blir AI ett kraftfullt verktyg inom den gröna omställningen. En digital tvilling är en digital kopia av ett område som kopplas ihop med realtidsdata, till exempel från sensorer, energisystem och trafikflöden. När AI används för att analysera denna data kan städer simulera och testa klimatåtgärder innan de genomförs, vilket gör det lättare att hitta de mest effektiva lösningarna för att minska utsläpp och spara energi.[9]
I Karlskrona har man till exempel använt sig av en digital tvilling för att optimera energianvändningen i kommunala byggnader. Man ska med denna dessutom förbättra trafikflödet, minska utsläppen genom smart stadsplanering och simulera effekten av grönytor samt regnvattenhantering för att skydda mot värmeböljor och översvämningar. Tvillingen gör det också möjligt att följa upp genomförda åtgärder i realtid och justera dem efter behov. På så sätt blir AI och digitala tvillingar viktiga verktyg i arbetet med att snabba på den gröna omställningen i våra städer.[10]
AI har också använts för att ta fram nya lösningar för framtidens vattenkraft, med målet att göra den både effektivare och säkrare. Smartplant Hydro bygger på en innovationsstrategi som använder nya och vidareutvecklade IT-lösningar, till exempel sakernas internet, AI och maskininlärning för optimering, digitala tvillingar och nya sätt att kommunicera. En digital plattform gör det möjligt att styra och övervaka ett vattenkraftverk via ett webbaserat gränssnitt, där driftstekniker kan använda mobil eller dator för att ha kontroll över anläggningen.[11]
Ett annat sätt AI kan hjälpa klimatet på är genom att övervaka och skydda skogar. Genom att analysera data från satelliter, drönare, kameror och ljussensorer kan AI upptäcka bränder väldigt tidigt, identifiera olaglig avverkning och tjuvjakt, samt följa djurliv och skogens hälsotillstånd. Med hjälp av bild och ljudigenkänning kan system automatiskt varna för misstänkt aktivitet, medan modeller hjälper till att förutse riskområden. På så sätt blir övervakningen mer effektiv och möjliggörs snabbare insatser för att bevara skogen och dess biologiska mångfald.[12]
En annan typ av övervakning som kan användas genom AI är övervakning över havsmiljön. Med hjälp av AI kan mängder bild och filmmaterial analyseras med hjälp av maskininlärning. Detta gör det möjligt att upptäcka förändringar i havsmiljön på ett effektivt sätt. Man kan genom AI identifiera vilka arter som till exempel finns på havsbotten. På detta sätt kan man kartlägga vart vissa arter trivs bäst och hur de påverkas av förändringar i havsmiljön. Denna teknik har flera positiva följder som bland annat att man tidigare kan upptäcka miljöförändringar inom exempelvis syrenivåer och föroreningar. Man kan även med hjälp av denna teknik skydda hotade arter ifrån fiske och andra risker då man mycket tidigare får reda på vilka arter som håller på att bli utrotningshotade för att lyfta ett exempel.[13]
Trots att artificiell intelligens (AI) har stor potential i klimatomställningen, medför tekniken också nya utmaningar – inte minst kopplat till energianvändning. Träning och drift av stora AI-modeller kräver betydande datorkraft, vilket leder till hög elförbrukning och i vissa fall ökad klimatpåverkan om energin inte är fossilfri. För att minska dessa effekter behöver AI utvecklas med hållbarhet som mål – både inom mjukvara och hårdvara.
På mjukvarusidan handlar det om att optimera algoritmer så att de kräver mindre beräkningskraft, till exempel genom effektiv kod eller genom att använda mindre, lokalt tränade modeller i stället för mycket stora. På hårdvarusidan används allt oftare energisnåla lösningar, såsom specialdesignade AI-chip eller edge-enheter som kör AI lokalt och därmed minskar belastningen på större datacenter.
Ett växande område är även möjligheten att återanvända spillvärme från datacenter. När AI-system körs i stor skala genereras mycket överskottsvärme, som istället för att gå till spillo kan integreras i fjärrvärmesystem och därmed bidra till uppvärmningen av bostäder, offentliga byggnader eller industrier. Det gör att digitalisering och energiförsörjning kan samverka mer cirkulärt – en viktig del i Twin Transition.
För att skapa verkligt hållbara AI-lösningar krävs därmed en helhetssyn där både programvara och teknisk infrastruktur utformas med energieffektivitet i fokus, samtidigt som energiflöden samordnas smartare med den omgivande miljön och infrastrukturen. Genom att ta hänsyn till detta redan i planeringen kan AI bli både kraftfull och klimatvänlig.[14]
Artificiell intelligens (AI) har visat sig vara ett kraftfullt verktyg i kampen mot klimatförändringarna och spelar en allt viktigare roll i den gröna omställningen. Genom sin förmåga att analysera stora mängder data kan AI effektivisera energianvändning, minska utsläpp och optimera användningen av naturresurser på sätt som tidigare inte varit möjliga. AI används redan i smarta energisystem där den, i samverkan med teknologier som Internet of Things (IoT), gör det möjligt att förutsäga väderförhållanden och anpassa energiförbrukningen i realtid efter tillgången på förnybar energi, vilket ökar effektiviteten och minskar miljöpåverkan, och då är det värdigt att tro på AI. Inom stadsutveckling används AI för att skapa digitala tvillingar av städer, digitala kopior kopplade till realtidsdata, som gör det möjligt att simulera klimatåtgärder innan de genomförs, vilket leder till mer träffsäkra beslut och långsiktigt hållbara lösningar, som i fallet Karlskrona där både energianvändning och trafikflöden optimerats. Inom industrin, särskilt vattenkraften, bidrar AI till att utveckla smartare och säkrare styrsystem, medan inom naturvård används AI för att övervaka skogar och havsmiljöer. Genom analys av bild- och ljudmaterial från satelliter, drönare och sensorer kan AI tidigt upptäcka skogsbränder, illegal avverkning, miljöförändringar och hotade arter, vilket möjliggör snabbare och mer precisa insatser för att bevara biologisk mångfald.
Sammanfattningsvis visar rapporten att AI inte bara är en stödjande teknik utan en potentiell nyckelspelare i arbetet med att förstå, förebygga och hantera klimatförändringar, och därmed en avgörande komponent i skapandet av ett mer hållbart och resilienta samhälle. Om AI dessutom används tillsammans med andra digitala medel såsom IoT och digitala tvillingar kan påverkan på den gröna omställningen bli helt avgörande. Framtiden är inte bara teknisk, den är också hållbar om vi använder teknologin klokt. Svaret är självklart, AI kommer bli framtidens hjälte om vi använder den på rätt sätt och den hamnar i rätt händer.
[1] Ri.se. (ibid). Så kan AI bidra i kampen mot klimatförändringarna. https://www.ri.se/sv/sa-kan-ai-bidra-i-kampen-mot-klimatforandringarna. (06/08–2025)
[2] Europaparlamentet. (2022). Vad är artificiell intelligens och hur används det?. https://www.europarl.europa.eu/topics/sv/article/20200827STO85804/vad-ar-artificiell-intelligens-och-hur-anvands-det?utm_source=chatgpt.com. (05/08–2025)
[3] Internetstiftelsen. (2023). Vad är AI för något?. https://internetkunskap.se/artiklar/grundkurs-i-ai/vad-ar-ai-for-nagot/. (05/08–2025)
[4] Internetstiftelsen. (ibid). Internets historia sammanfattad. https://internetmuseum.se/internets-historia-sammanfattning/. (04/08–2025)
[5] Techhubben. (2023). AI utveckling: Historia, trender och framtidsvisioner 2025. https://www.techhubben.se/blogs/ai-utveckling-historia-trender-och-framtidsvisioner-2025?utm_source=chatgpt.com. (07/08-2025)
[6] IPWatchDog. (2018). Enabling Technologies and the Underinvestment Problem. https://ipwatchdog.com/2018/07/10/enabling-technologies-underinvestment-problem/id=98824/?utm_source=chatgpt.com. (07/08–2025)
[7] Ri.se. (ibid). Så kan energieffektiv AI minska klimatpåverkan. https://www.ri.se/sv/sa-kan-energieffektiv-ai-minska-klimatpaverkan. (05/08–2025).
[8] SpringerOpen. (2025). Comprehensive review of artificial intelligence applications in renewable energy systems: current implementations and emerging trends. https://journalofbigdata.springeropen.com/articles/10.1186/s40537-025-01178-7?utm_source=chatgpt.com. (06/08–2025)
[9] Ri.se. (ibid). Så kan AI bidra i kampen mot klimatförändringarna. https://www.ri.se/sv/sa-kan-ai-bidra-i-kampen-mot-klimatforandringarna. (06/08–2025)
[10] NordicBimGroup. (2020). Så växer Karlkronans digitala tvilling fram. https://www.nordicbim.com/sv/kundreferenser/karlskrona-kommun?utm_source=chatgpt.com. (06/08–2025)
[11] Sweco. (2024). Hur kan AI bidra till grön omställning? https://www.sweco.se/blogg/hur-kan-artificiell-intelligens-hjalpa-den-grona-omstallningen/. (06/08–2025)
[12] EuroNews. (2024). Wildfires, pests, logging: How can AI and drones protect the world’s forests from climate threats?. Wildfires, pests, logging: How can AI and drones protect the world’s forests from climate threats? | Euronews. (06/08–2025)
[13] UniversityOfGothenburg. (2024). AI can improve monitoring of the marine environment. https://www.gu.se/en/news/ai-can-improve-monitoring-of-the-marine-environment. (06/08–2025)
[14] What opportunities and risks does AI present for climate action?, Grantham Research Institute on Climate Change and the Environment, LSE. https://www.lse.ac.uk/granthaminstitute/explainers/what-opportunities-and-risks-does-ai-present-for-climate-action/(2023-07-04)
