Inledning

Klimatkrisen är en av vår samtids största utmaningar. Dess negativa konsekvenser har redan visat sig i form av naturkatastrofer och om förändringar inte sker inom en snar framtid kommer de bli fler och mer förödande. I dagens samhälle finns det ett flertal välutvecklade digitala tekniker. Den rådande digitaliseringen öppnar upp för nytänkande lösningar till många komplexa problem. Konceptet Twin Transition menar att digitaliseringen och den gröna omställningen bör ske samtidigt. Initiativet Urban Twin Transition Center (UTTC) samlar och utvärderar lösningar inom Twin Transition, för att ge dem spridning. Att integrera den digitala och hållbara omställningen gör båda förändringarna mer effektiva.[1] Genom att öka kunskapen om digitala verktyg och senare nyttja dem kan klimatfrågan hanteras på ett innovativt sätt. Öppen programvara kan spela en viktig roll inom Twin Transition genom att tillgängliggöra kod som kan anpassas och vidareutvecklas av många aktörer. Detta kan påskynda innovation och samarbete vid utveckling av digitala lösningar som bidrar till klimatomställningen.

Rapporten är skriven inom uppdraget Twin Transition “Technology by a Teen”. Rapporten kommer att fokusera på den digitala tekniken öppen programvara. Det är en teknik som utgör en central roll i den digitala infrastrukturen. Det kommer utforskas hur öppen programvara kan verka som en av lösningarna i Twin Transition och hur tekniken kan bidra till en hållbar stadsutveckling.

Teknisk förklaring

Öppen programvara (eller öppen källkod) är programvara vars källkod är fritt tillgänglig för alla att läsa, använda, ändra och dela. Den kan bestå av hela program, enskilda bibliotek, ramverk, verktyg, operativsystem, databaser eller andra komponenter som används i utvecklingen. Exempel på kända öppna programvaruprojekt är operativsystemet Linux, webbservern Apache, databasen PostgreSQL, ramverket React och verisionshanteringssystemet Git.

Ungefär 90% av dagens programvara innehåller öppen programvara. Allt fler företag väljer att deras kodbaser ska utgöras av öppen programvara. Med öppen programvara menas det att källkoden som utgör grunden för hur ett program ska fungera är öppen för allmänheten. Alla individer som är anslutna till internet kan använda, rekonstruera och dela källkoden. Det främjar samarbete eftersom möjligheten att redigera och utveckla koden tillsammans med andra finns. Genom att samverka kring utvecklingen av öppen programvara främjas ökad effektivitet, innovation och nya affärsmodeller. [2]

Eftersom öppen källkod är transparent, det vill säga att den är tillgänglig för alla, kan enskilda individer lättare upptäcka och åtgärda säkerhetsbrister i sin programvara. Det leder till mer pålitliga programvaror samt att säkerheten upprätthålls. Motsatsen till öppen programvara är proprietär programvara och källkoden till ett sådant program är inte öppen för allmänheten. Med proprietär programvara kan användare bli låsta till enskilda leverantörer och tjänster. Denna risk undviks med öppen programvara, vilket bidrar till hållbar dataförvaltning.

För att kunna optimera den öppna programvarans effektivitet krävs det att programvaran aktivt underhålls och utvecklas internt. Om detta säkerställs finns bra förutsättningar att minska risken att sårbarheter uppstår och att programvaran fortsätter vara säker för dess användare. Det är även viktigt att beakta vad som delas i förhållande till affärshemligheter, säkerhet och integritet, samt om det finns potential för externt samarbete.[3] En aktör som arbetar för att bland annat starta upp och underlätta utveckling och samverkan inom nya öppna programvaruprojekt är RISE (Research Institutes of Sweden). Översiktligt har RISE i uppdrag att verka för hållbar tillväxt i Sverige. Detta anses kunna uppnås genom att bland annat bidra till en innovativ utveckling i samhället, vilket kan göras med hjälp av öppen programvara. [4]

I dagsläget används öppen programvara främst i syfte att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner, enligt en rapport från Statskontoret. [5] Trots det är användningen inom offentlig sektor begränsad eftersom det förutsätter att kraven för källkodslicenserna som finns för öppen programvara följs. Detta kan vara lite komplicerat eftersom olika öppna källkodslicenser har olika krav, vilket kan göra det svårt att tolka vad som är tillåtet och inte. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför ett flertal fördelar finns det många aktörer som anser att den offentliga förvaltningen ska beakta potentialen med denna typ av mjukvara i större utsträckning.

Öppen programvara fungerar även som en sorts demokratisering av teknik. När alla har tillgång till i stort sett helt kostnadsfria programvaror innebär det att även mindre utvecklade länder och fler skolor har chansen att använda mer avancerad teknik. Den öppna programvaran kan alltså främja jämlikhet. Trots detta har inte öppen programvara använts i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. En förklaring till att det har sett ut så är för att flera lärosäten saknar en tydlig supportfunktion (en supportfunktion är en hjälpservice inom en organisation som assisterar användare med tekniska problem eller andra behov) , samt att öppen programvara kan anses vara ett komplicerat alternativ för dem då det kan krävas mer teknisk kompetens. Statskontorets beskrivning av att öppen programvara i huvudsak används för att begränsa pris- och licensberoende kan uppfattas som otryggt. Detta eftersom det läggs mer ansvar på användaren, vad gäller exempelvis uppdateringar och modifieringar.

Eftersom de svenska universiteten och högskolorna ska vara politiskt oberoende institutioner menar DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) portal att de borde erbjuda verktyg inom utbildningars områden som inte valts på grund av en stor aktör, vars makt kan tolkas som monopolliknande. Lärosätena har en mycket viktig roll i att fortsätta öka användningen och utvecklingen av öppen programvara.[6]

Användningsområden och potentiella lösningar

Twin Transition innebär att omställningen mot ett mer hållbart samhälle sker parallellt med digitaliseringen. För att kunna effektivisera arbetet i att hitta hållbara lösningar krävs det att man använder sig av moderniserad digital teknik. Det förutsätter att man har goda verktyg för att kunna samarbeta, dela kunskap och bygga system. Ett verktyg som är mycket användbart i det här ändamålet är öppen programvara. Varför öppen programvara skulle kunna vara avgörande för att driva på olika Twin Transition-lösningar beskrivs nedan. [7]

Det finns en rad olika exempel på hur öppen programvara används inom Twin Transition. Mjukvaran kan framställa utvecklade program och system på ett effektivt sätt. Öppen programvara kan exempelvis används för att konstruera system som styr elnät på ett smart sätt. Systemet kan byggas för att tidsanpassa elförbrukning och därmed undvika effekttoppar, vilket säkerställer att energin som skickas ut till elnätet i så stor utsträckning som möjligt kommer från förnybara energikällor såsom sol-, vind- och vattenkraft. Ett exempel på en organisation som använder ett sådant system som är framställt med öppen programvara är LF Energy, som är en del av Linux Foundation.

Linux Foundation-är en icke-vinstdrivande organisation som driver många egna projekt och stöttar andra projekt som utgörs av öppen programvara.[8] Det LF Energy gör är att de utvecklar interoperabla system och verktyg för energihantering som till exempel används för att elbilar och solpaneler ska kunna kommunicera med varandra. Tekniken som gör att objekt kan signalera saker till varandra kallas för Internet of Things (IoT) eller Sakernas Internet. Detta görs genom att sakerna som man vill ska kommunicera är sammankopplade via internet. I det här fallet är elbilarna respektive solpanelerna utrustade med sensorer och programvara som möjliggör att data kan samlas in, utbytas och analyseras. Öppen programvara används här som ett verktyg för att utveckla mjukvaran så att den kan bli ett så bra hjälpmedel som möjligt i det hållbara arbetet. Fel kan upptäckas med hjälp av den data som IoT samlar in och sedan kan systemet åtgärda felet på ett enkelt sätt tack vare öppen programvara.[9]

Ett ytterligare exempel där öppen programvara används i hållbart arbete är i system som ska kunna hjälpa kommuner att beräkna sina växthusgasutsläpp och kostnader kopplade till hur mark används. Den här modellen av öppen programvara heter GHGProof och är skapad av SSG (Sustainability Solutions Group). Verktyget skapar olika scenarier på vad som skulle ske om olika byggnader byggdes på olika platser. Detta görs genom att använda en så kallad digital tvilling, en digital teknik som skapar en digital kopia av en specifik plats. Skapandet av en digital tvilling sker vanligtvis med Artificiell Intelligens (AI) som också är en välutvecklad teknologi. Med hjälp av en digital tvilling kan man utforska hur potentiella förändringar skulle kunna se ut och fungera i praktiken, utan att riskera att någonting går snett. Den digitala tvillingen illustrerar olika scenarion på hur energiförbrukning, utsläpp och avfallshantering skulle kunna påverka klimatet.[10]  Detta system kan styras med hjälp av en öppen källkod som gör det mer effektivt att utveckla vidare.

OnSSet (Open Source Spatial Electrification Tool) är också ett exempel på ett verktyg med öppen programvara framtaget av KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Programvaran används främst i utvecklingsländer för att analysera olika sätt att elektrifiera ett område och jämföra vad som är billigast, mest miljövänligt och mest effektivt. Verktyget bygger på öppna data och geografisk information och utgår ifrån var människor bor, hur mycket el de skulle behöva, tillgänglig infrastruktur och solinstrålning. Eftersom koden är öppen och gratis att använda kan alla länder och experter både förbättra och använda de, vilket är väldigt positivt för just länder med lägre tillgång till ekonomiska medel. Något annat som också är positivt med att koden är öppen är att experter kan anpassa den efter sitt eget lands behov.[11]

Slutsats

Öppen programvara går att se som hjärnan bakom flera av de potentiella Twin Transition-lösningarna. För att skapa en innovativ lösning är en välutvecklad programvara ofta nödvändig, och dessa utvecklas mest effektivt med öppen programvara. I den här rapporten lyftes exempelvis LF Energy, som hushåller med energiresurser med hjälp av öppen programvara, samt GHGProof som förutser hur ombyggnationer skulle se ut. Öppen programvara kan bidra till många olika Twin Transition-lösningar. Det är en funktionell och lovande teknik som bör användas i större utsträckning för en hållbar stadsutveckling.  

Referenser

[1] UTTC (2025-08-04). Om oss. URL-adress: Om UTTC

[2] Ri.se (2025-08-04). Öppen programvara, URL-adress: Öppen programvara | RISE

[3] ibid

[4] Ri.se (2025-08-04). Uppdrag och styrning. URL-adress: Uppdrag och styrning | RISE

[5] A. Rehnström, M. Tullgren (2006). Öppen programvara: Undersökning inom högskolor och universitet i Sverige: s.90. URL-adress: Öppen programvara : Undersökning inom högskolor och universitet i Sverige

[6] Ibid

[7] UTTC (ibid). Om oss. URL-adress: Om UTTC

[8] Linux Foundation (2025-08-05). About the Linux Foundation. URL-adress: About the Linux Foundation

[9] Linux Foundation (2025-08-05). Why LF Energy. URL-adress: Why LF Energy – LF Energy

[10] Y. Herbert m.fl. (2015). GHGProof Guidebook. Creative Commons. URL-adress: https://www.ssg.coop/wp-content/uploads/2015/03/GHGProof-Guidebook-v.2.pdf

[11] D. Mentis (2025-08-05). About OnSSET. URL-adress: About – ONSSET