Transition: Byggnader -> Ventilation och värme (HVAC) -> Energieffektivisering
En fastighet med fjärrvärme i Hammarby Sjöstad har med hjälp av en digital funktion i deras styrsystem kunnat aktivt begränsa effekttoppar i fjärrvärmenätet. Genom att löpande övervaka effektuttaget och sätta gränsvärden för hur mycket värme som tillåts tas ut kan systemet minska belastningen på fjärrvärmenätet under kalla perioder. Lösningen minskade det beräknade maximala effektuttaget per år med 38% utan att påverka komforten. Resultatet är jämnare energiförbrukning, färre toppbelastningar och en tydlig klimatvinst – utan behov av dyra investeringar.
Stockholm
Byggnader
Smart energihantering
Fastighetsförvaltning och smart energistyrning
Hållbart fastighetsägande
Molnbaserat AI-system för energianalys
Digitalt energistyrsystem som optimerar effektuttaget i flerbostadshus.
Använder regelbaserade algoritmer.
Integreras med befintliga givare och styrsystem – ingen ny hårdvara krävs.
En fastighetsägare i Hammarby Sjöstad i hade sedan länge ett digitalt styrsystem installerat i sin fastighet. Systemet består av datoriserade styrcentraler (DUC) kopplade till sensorer i fastigheten. Det finns sensorer för inomhustemperatur och dessa användes för styrning, vilket jämnar ut effektuttaget något. Men trots detta så fanns det effekttoppar under årets kalla dagar. Och pga fjärrvärmebolagets effekttariffer så ledde detta till höga energikostnader.
Målet var att minska fastighetens effektuttag, minska effektbundna kostnader samt minska fastighetens klimatpåverkan, utan att tumma på komforten för de boende.
Fastighetsägare installerade en särskild funktion som agerade som en effektbegränsning. Detta gjorde det möjligt att sätta ett tak för hur mycket effekt (värme) som byggnaden kunde använda vid ett givet ögonblick. När det blev kallt ute så styrde denna funktion ner effekten som värmesystemet använde.
Systemet visade sig fungera väl i praktiken. Under kalla toppbelastningstimmar – till exempel tidiga morgnar – sänktes värmetillförseln tillfälligt och återgick sedan till normal nivå när belastningen sjönk. Byggnadens värmetröghet innebar att inomhustemperaturen höll sig inom komfortintervallet trots den korta effektreduceringen, så de boende märkte ingen skillnad i värmekomfort. Toppeffekten kunde sänkas med cirka 38% på årsbasis utan att komforten påverkades. Resultatet blev färre effekttoppar, jämnare energiförbrukning och direkt lägre kostnader för fastighetsägaren. Dessutom innebar det en klimatvinst motsvarande omkring 30 ton mindre CO₂-utsläpp per år för fastigheten (en uppskattning baserad på minskat effektuttag).
En utmaning under implementeringen var att ställa in rätt effekttak – alltså hitta balansen där man kapar toppar utan att äventyra inomhusklimatet. I början krävdes noggrann uppföljning och justering för att trimma systemet optimalt. Det var också viktigt att driftpersonalen förstod och litade på den nya funktionen, så intern utbildning och tydlig kommunikation var en del av projektet. När effektvakten väl var intrimmad kunde den köras automatiskt utan manuella ingrepp, och fastighetsägaren såg omedelbara fördelar i form av stabilare energianvändning och minskade kostnadstoppar.
Teknik
Inga stora nyinvesteringar behövdes – lösningen byggde på fastighetens befintliga digitala styrsystem och sensorer. Effektvakten infördes genom en mjukvaruuppgradering och omprogrammering av det existerande systemet. Tack vare att systemet redan hade uppkopplad fjärrvärmemätare och temperaturgivare i styrcentralen (DUC:er) kunde man utnyttja dessa direkt för effektbegränsningen.
Personal
Fastighetsägarens drifttekniker samarbetade med styrsystemsleverantören för att konfigurera och finjustera effektnivåer. Viss utbildning av driftspersonal krävdes så att alla visste hur funktionen arbetar och hur man övervakar den.
Tid
Själva inställningen av effektvakten gick relativt snabbt – inom några dagars arbete var systemet aktivt. Därefter avsattes ett par veckor för att följa upp resultat, justera parametrar och säkerställa att allt fungerade som tänkt innan full drift.
får bättre kontroll och styrning av värmeuttaget under belastningstoppar, vilket gör det enklare att optimera systemet.
kan kapa sina effekttoppar och undvika dyra tariffavgifter. Det innebär lägre energikostnader och minskat klimatavtryck, utan att boendekomforten försämras.
får jämnare efterfrågan i nätet och slipper starta upp fossileldade spetsanläggningar under kalla dagar. Det effektiviserar produktionen, sparar bränslekostnader och minskar utsläppen av växthusgaser. Samtidigt ökar driftsäkerheten i energisystemet när toppar planas ut.
ser positiva effekter på stadsnivå. Utjämnade effekttoppar i många byggnader hjälper kommunen att uppnå sina energi- och klimatmål. Dessutom minskar den totala belastningen på det lokala el- och fjärrvärmenätet, vilket gynnar invånarna genom både bättre luftkvalitet och en stabilare energiförsörjning.
1
Analysera nuläget
Börja med att kartlägga ert energi och effektbehov. Samla in data över byggnadens värme- och energiförbrukning och identifiera när på dygnet eller året som effekttopparna inträffar. Se också över era avtalsvillkor – har ni effekttariffer eller straffavgifter vid hög förbrukning? Effekttoppar kan stå för en stor del av uppvärmningskostnaden, så det finns mycket att spara. Säkerställ att ni har ett digitalt styrsystem och aktuella sensorer i fastigheten och högupplöst anslutning till energimätare; dessa är grunden för att kunna införa en effektvakt.
2
Inför effektvakt
Ta kontakt med er styrsystemsleverantör eller energitjänstepartner för att implementera effektvakten i byggnadens system. Ofta kan funktionen aktiveras i existerande utrustning utan behov av ny hårdvara, genom att lägga till eller uppdatera en styralgoritm. Arbeta tillsammans med era drifttekniker för att ställa in ett lämpligt effekttak (t.ex. något under nuvarande toppeffekt) och bestäm vilka laster som kan prioriteras ned vid behov. Börja i liten skala – kanske med en pilot i en byggnad – för att testa att allt fungerar som tänkt innan ni rullar ut i hela beståndet.
3
Följ upp och optimera
När effektvakten är igång, följ upp resultatet noga. Övervaka inomhustemperaturen och komforten hos de boende under de timmar då effekten begränsas, för att säkerställa att ingen märkbar påverkan sker. Justera vid behov styrparametrar eller effekttak – kanske visar det sig att ni kan sänka effekten ytterligare utan problem, eller att ni behöver höja den något för att garantera komforten. Efter en testperiod kan ni utvärdera utfallet: ekonomiska besparingar, eventuella klimateffekter och driftdata. Därefter är det bara att skala upp lösningen till fler fastigheter. Genom att dela resultat och erfarenheter med kommunens energistrateg eller fjärrvärmeleverantören kan ni dessutom inspirera fler att införa effektvakter – ett viktigt steg mot smartare energianvändning i hela kommunen.
Nexhi Deti
Email: nexhi.deti@internetstiftelsen.se
Rickard Dahlstrand
Email: rickard.dahlstrand@electricityinnovation.se