Digitalisering: en strategisk allierad i resan mot klimatneutralitet.
UTTC och Viable Cities har varit på plats vid FN:s klimatmöte i Brasilien.
Det fanns ett starkt symbolvärde att förlägga FN:s 30e klimatmöte i Amazonas. Därmed kopplas klimatpolitiken direkt till frågor om regnskog, biodiversitet och ursprungsbefolkning. Johan Rockström, från FN:s klimatpanel, rapporterade i inledningen av konferensen att vi redan förra året nått till 1,5 graders uppvärmning. Fokus bör nu därför ligga på att accelerera klimatåtgärderna och så snabbt som möjligt ta oss tillbaka till 1,5 grader.
Förhoppningen inför mötet var därför att gå från tomma löften till konkreta bindande åtaganden. Trots att alla länder troligen förstår att grundproblemet till klimatkrisen, så lyckades man inte enas om en konkret plan för utfasning av fossila bränslen. Det är fortsatt de oljeproducerande länderna som, stärkta av USA:s uttåg ur Parisavtalet, motverkade en överenskommelse bort från olja, kol och gas.
På den positiva sidan ser vi allt fler frivilliga åtaganden utanför FN-förhandlingsspåret, exempelvis kring utfasning av fossila bränslen och avverkning av skog. Vi såg också andra tydliga trender inom hälsa och rättvisa. Under mötet lanserades ”Just Transition Mechanism” för att stödja en rättvis övergång till grön ekonomi. Dessutom antogs Belém Health Action Plan, med mål att bygga klimatresilienta hälsosystem. Ett framsteg var också att man tog fram Belém Declaration, där 35 länder förbinder sig till att driva grön industrialisering; inte bara för att minska utsläpp utan även för att lägga om ekonomin till en som kan utvecklas hållbart. Fokus ligger på teknologisk innovation, investeringar i ren industri och skapande av gröna jobb. Man siktar på att investera 1,3 biljoner dollar i klimatåtgärder till 2035.
Under COP30 lanserades Green Digital Action Hub. Hubben ska fungera som ett nav för samarbete kring digital innovation för klimatåtgärder och ge tillgång till verktyg, data och expertis för att skala upp grön digital teknik. Dessutom lanserades ”AI Climate Institute” med syftet att bygga kapacitet i utvecklingsländer att använda AI i klimatåtgärder. Det togs också fram ett förslag till” Global Public Digital Infrastructure”, ett virtuellt operativsystem som kopplar samman data, finansiering och digital intelligens globalt. Förslaget inkluderar teknologier som satelliter, sensorer, AI och blockkedjor för att stödja klimatfinansiering. Målet är att skapa realtidsövervakning av utsläpp, avskogning och klimatpåverkan för att skapa större transparens och snabbare klimatåtgärder.
Under COP30 lyftes digital teknik fram som ”en strategisk allierad” i klimatarbetet. Betydligt fler länder har data, digital teknologi och digitala lösningar i sina individuella klimatplaner (NDC:s) eller använder sensorer, data och AI för att analysera extremväder och klimatanpassningsbehov. Länderna är dock överens om att den digitala omställningen måste ske ansvarsfullt. Till exempel måste datacenter drivas på ett hållbart sätt. Inom Green Digital Action-spåret fanns flera sektioner om hur man ska sätta upp standarder för att mäta effekten av digital klimatinnovation såsom AI.
Daniel Dersén, UTTC/Viable Cities