Transition: Byggnader -> Ventilation och värme (HVAC) -> Energieffektivisering
Den kommunala fastighetsägaren SISAB styr och optimerar inomhusklimatet i skolor och förskolor med hjälp av SOLIDA – en AI-baserad plattform för energiförvaltning och driftoptimering, utvecklad tillsammans med leverantörer. Sensorer i fastigheterna samlar in stora mängder data, som i kombination med väderprognoser och energipriser används för att i realtid beräkna och justera värme, luftflöde och ventilation utifrån varje byggnads specifika behov.
Systemet bygger på digitala representationer av fastigheter och AI-algoritmer som var 15:e minut justerar det önskade värdet för att hålla ett stabilt inomhusklimat, samtidigt som energi och kostnader minimeras.
Lösningen, som integrerats i SISAB:s centrala digitala infrastruktur, har möjliggjort ett mer proaktivt arbetssätt med färre felanmälningar, förbättrad komfort och effektivare felhantering. AI-systemet fungerar även som ett beslutsstöd som identifierar till avvikelser.
Den största effekten har uppnåtts genom att ersätta lokal manuell styrning med central AI-styrning. Detta har lett till sänkta energikostnader, minskade utsläpp och ökad driftsäkerhet.
För implementering krävs enhetlig datanomenklatur, uppkopplade sensorer, central övervakning samt en organisation med tydligt digitalt ledarskap och beställarkompetens.
Analys av 87 fastigheter mellan 2019 och 2023 visar en tydlig energibesparing och nettoklimateffekt:
Fjärrvärme: minskning med ca 3% över 4 år (motsvarande 597 MWh/år)
• El: minskning med ca 9% över 4 år (motsvarande 882 MWh/år)
Det motsvarar en minskning av nettoklimateffekt på ca 0,084 kg CO₂e/m2/år (uppvärmd kvm) i de 87 fastigheterna, där ovan minskning av värme och el ger en reduktion på ca 0,087 kg CO₂e/m2/år och den digitala lösningen ökar utsläppen med ca 0,003 kg CO₂e/m2/år.
Långsiktig och omfattande investering i datadriven organisation, central styrning och strukturering av processer och dataflöden.
Lösningen har ett mycket starkt klimatnyttoperspektiv med ett Carbon Cost-Benefit Ratio på över 1:240 per år.
Stockholm
Byggnader
Energieffektiva byggnader
IoT och fastighetsdata
Sensorer för inomhustemperatur, CO2 och radonhalter
Central AI-styrning av värmesystem på byggnadsnivå
Reglering av inomhustemperatur och ventilation
AI-optimering med styrning på 15 minuters intervall, dynamisk börvärdesjustering
Skapande av strukturerat data (Nomenklatur)
BACnet-protokoll
Användarvänlig plattform för samordning och lärande runt energibesparingsuppdraget
SISAB:s AI-satsning med SOLIDA är resultatet av över ett decennium av målmedveten digitalisering med utgångspunkt i tillgängliggörande av data. Målet har varit tydligt: bättre inomhusklimat, lägre energianvändning och sund ekonomi.
Bakom projektet låg flera avgörande faktorer:
Sedan 2020 driver SISAB det AI-baserade systemet SOLIDA, som i realtid styr, analyserar och optimerar driften av HVAC-systemet och inomhusklimatet i skolor och förskolor.
Systemet bygger på data från tusentals sensorer för temperatur, CO2, och radonhalter som kompletteras med väderprognoser och energipriser. SOLIDA gör sen prognoser baserat på denna data för upp till 48 timmar framåt. Systemet fungerar som en virtuell fastighetsskötare och justerar önskade för delar av fastigheten var 15:e minut. Det innebär att styrningen anpassas efter verkliga behov, inte bara utomhustemperatur.
Systemet arbetar proaktivt och värmer till exempel upp byggnaden redan kvällen före en kall dag utan att överskrida effektgränserna på morgonen. Det bidrar till bättre komfort och energieffektivitet.
SOLIDA är fullt integrerat med befintliga styrsystem och används idag i 240 skolfastigheter.
SISAB:s arbete med SOLIDA är resultatet av över tio års teknisk och organisatorisk utveckling, inte en enskild teknisk lösning. Framgången bygger på tre nyckelområden: struktur, centralisering och kulturförändring.
Tekniska lärdomar
Organisatoriska lärdomar
Partnerskap: SISAB valde att vara en aktiv beställare och samutvecklade systemet med leverantörer. Det drev både den egna utvecklingen och leverantörernas.
SISAB:s AI-satsning byggde inte på teknik i första hand utan på en långsiktig satsning på digital infrastruktur, datakvalitet och organisatoriskt ledarskap.
Redan 2011–2013 började SISAB bygga ett eget tekniskt nätverk via svartfiber och separata serverhallar. Nästan alla fastigheter kopplades upp, oberoende av ålder eller system. Genom en flexibel fastighetsserver skapades ett gemensamt gränssnitt som kunde hantera olika fabrikat och protokoll. En bemannad driftcentral etablerades och lokala styrmöjligheter togs bort vilket stoppade reaktiv styrning och ökade tilliten till central drift.
Över 20 000 sensorer installerades för att ge en tydlig bild av inomhusklimatet. All data standardiserades så att likadana sensorer och objekt kallades exakt samma sak i varje fastighet. Denna standardisering på lägre nivå var en förutsättning för att AI-systemet skulle fungera. SISAB kravställde dessutom BACnet (ett ISO standardprotokoll) som gemensamt kommunikationsprotokoll.
Framgången drevs av ett tydligt ledarskap med fokus på resultat. Genom att ständigt leverera effektiviseringar skapades förtroende och finansiering.
IT och digitalisering flyttades till driftavdelningen för att komma närmare verksamheten, och SISAB tog en aktiv roll som strategisk beställare. Genom samutveckling med leverantörer drev man både den egna och marknadens utveckling.
Energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
Nettoklimateffekten är främst ett resultat av betydande minskningar av fjärrvärme- och elbehovet från optimeringen av HVAC-systemet.
Lösningens eget avtryck är relativt lågt och beror främst på kortare livslängd hos kontrollenheter. AI-tjänsten, IoT-systemet och nätverken har gemensamt ett försumbart avtryck.
Potentiella ej kvantifierade positiva klimateffekter inkluderar:
Sänkta energikostnader samt förändrade arbetssätt hos SISAB kan leda till ytterligare positiva klimateffekter, då de sparade pengarna kan reinvesteras i andra projekt och resor kopplat till klagomål och underhåll kan minska.
Däremot kan det även leda till rebound-effekter och ett ökat klimatavtryck, om mer energi används eftersom den blivit billigare eller lösningen kräver oväntade underhållsresor. Här finns även potentiella systemiska nyttor kopplat till minskade effekttoppar i fjärrvärme- och elnätet, som minskar användningen av energikällor med högre klimatavtryck.
– minskade felanmälningar tyder på ökad kundnöjdhet.
– ett skifte från reaktivt till proaktivt arbetssätt och ökad effektivitet och tillit till systemet.
Kraftigt reducerade energikostnader som en direkt effekt av optimeringen med SOLIDA.
Utan SISAB:s övergripande digitaliseringssatsningar de senaste tio åren hade kostnaderna varit cirka 100 Mkr högre per år. Dessutom lägre effektavgifter, t.ex. minskade fjärrvärmekostnader 2023 med 5,5 Mkr genom lägre effektval på 160 skolor och förskolor. Jämnare lastbalansering minskar effekttoppar och bidrar till ett mer hållbart energisystem.
…innebär SOLIDA ett kraftfullt verktyg för att ta kontroll över fastigheterna. Systemet fungerar som en digital utredare som analyserar inkommande signaler och identifierar orsaker till fel, inte bara symptomen. Det sparar mycket tid i felsökning och gör det möjligt att övervaka hundratals byggnader samtidigt. All data samlas in i realtid, vilket ger ett gediget beslutsunderlag för att snabbt upptäcka ineffektiv drift och förbättra energianvändningen.
…innebär det ett helt nytt arbetssätt. I stället för att bara reagera på klagomål eller justera värmekurvor på måfå, kan de nu agera på tydliga analyser. Systemet visar grundorsaker, till exempel en trasig ventil eller värmeläckage, vilket leder till mer träffsäkra insatser. Det ger också ett mer kvalificerat underlag som kräver analys. Tekniker kan identifiera otäta fönster eller bristfällig isolering baserat på konkreta data
…märks nyttan genom ett förbättrat inomhusklimat. Medeltemperaturen under skoldagen har ökat med en grad, samtidigt som antalet felanmälningar minskat med 23 procent. Systemet levererar stabil komfort utan att användarna märker av energibesparingar.
1
Skapa struktur från start
Grunden för att bli mer datadrivna är enhetlighet och skapandet av struktur. En gemensam nomenklatur där sensorer och objekt följer en gemensam struktur med samma benämningar i alla fastigheter underlättar avsevärt.
Kravställ öppna standarder för att undvika inlåsning och kräv att fastighetssystemen kommunicerar med standardiserade protokoll, som exempelvis BACnet. Detta möjliggör integration av olika fabrikat och gör lösningen framtidssäker och skalbar, då du inte blir låst till en enda leverantör.
2
Säkra beställarkompetens och centralisera driften
En framgångsrik implementering kräver en organisatorisk förändring där den interna kompetensen och kontrollen över driften stärks.
3
Leverera resultat inkrementellt och sök samverkan
Det är viktigt att skapa de ekonomiska musklerna som krävs för att finansiera den långsiktiga utvecklingen.
Anna Bondesson
Email: anna.bondesson@ri.se
Johan Sandberg
Email: johan.sandberg@umu.se