Transition: Byggnader -> Ventilation och värme (HVAC) -> Energieffektivisering
Kommun
Stockholm
Omställningsområde
Byggnader
Sektor
Smart energihantering
Effektstyrning och flexibilitet
Hållbart fastighetsägande
Teknisk lösning
Mjukvarubaserad lösning för styrning och analys av energianvändning i kommersiella fastigheter.
Integration med befintliga system för byggnadsautomation, värme, ventilation och kyla.
Ingen installation av ny hårdvara i byggnaderna.
Centraliserad styrning av energikrävande system.
Möjlighet till tids- och signalbaserad effektstyrning.
Realtidsuppföljning av energianvändning och effektuttag.
Stöd för efterfrågeflexibilitet genom koppling till lokal flexibilitetsmarknad.
Utgångspunkt
Vasakronan har ett stort och tekniskt varierat fastighetsbestånd där byggnaderna redan är utrustade med avancerade system för värme, ventilation, kyla och el. Trots detta har energistyrningen historiskt skett byggnadsvis och systemvis, vilket begränsat möjligheten att arbeta samordnat på portföljnivå.
Samtidigt har ökade krav på energieffektivisering och effektbegränsningar i elnätet samt ambitiösa klimatmål skapat behov av nya arbetssätt. Särskilt i storstadsregioner har tillgången till effekt blivit en strategisk fråga, där fastighetsägare förväntas bidra till ett mer flexibelt energisystem.
Utgångspunkten för användningsfallet var därför att undersöka hur befintliga byggnadssystem kan användas mer intelligent för att minska energianvändning och effekttoppar – utan att genomföra kostsamma tekniska ombyggnationer eller försämra komforten för hyresgäster.
Lösning
Lösningen som testades hos Vasakronan bygger på att befintliga byggnadssystem kopplas samman i en gemensam digital struktur som möjliggör central styrning och uppföljning. Genom denna struktur kan energikrävande system som värmepumpar och ventilation temporärt nedregleras under utvalda tidsperioder.
I praktiken innebär detta att byggnader kan sättas i ett kontrollerat lågenergiläge under tider med hög belastning, exempelvis kalla vintermorgnar eller vid signaler om effektbrist. Styrningen sker tidsbaserat eller via externa signaler och utnyttjar byggnadernas termiska tröghet för att bibehålla inomhuskomfort trots reducerat energiflöde.
Lösningen implementerades som en mjukvarubaserad funktion ovanpå befintliga system, utan installation av ny hårdvara. Detta möjliggjorde snabb implementering och minimerade både kostnader och påverkan på pågående drift. Under pilotförsöken kopplades byggnaderna även till en lokal flexibilitetsmarknad, vilket gjorde det möjligt att anpassa effektuttaget vid hög belastning i elnätet.
Piloterna genomfördes stegvis, med inledande tester i en byggnad och därefter uppskalning till fyra kommersiella fastigheter. Fokus låg på att verifiera teknisk funktion, driftstabilitet och att säkerställa att åtgärderna inte påverkade hyresgästernas komfort eller verksamhet.
Erfarenheter från implementering
Implementeringen visade att det är möjligt att reducera effektuttag i kommersiella byggnader genom mjukvarubaserad styrning av befintliga system, utan att installera ny hårdvara. Piloten genomfördes stegvis, med initial test i en byggnad följt av uppskalning till flera fastigheter, vilket gav möjlighet att successivt verifiera funktion och justera arbetssätt.
En central erfarenhet var betydelsen av datakvalitet och struktur. Till en början fanns det skillnader i hur system och mätpunkter benämndes i olika byggnader, vilket påverkade möjligheten till enhetlig styrning och analys. Därför krävdes en viss handpåläggning för att tolka och kvalitetssäkra data innan styrningen kunde genomföras på ett tillförlitligt sätt.
Implementeringen visade också att organisatoriska aspekter är avgörande. Nyttan av lösningen blir tydlig först när data används i konkreta tillämpningar som påverkar drift och energianvändning. Detta understryker behovet av att tidigt koppla teknisk implementering till faktiska användningsfall, snarare än att enbart fokusera på datainsamling.
Vidare framkom att det är fördelaktigt att börja i begränsad skala och låta lösningen växa successivt. Att införa styrning med hög kvalitet i ett mindre antal byggnader visade sig mer effektivt än att snabbt koppla upp många byggnader utan tillräcklig struktur och förvaltning av data.
Sammanfattningsvis visar erfarenheterna att lösningen är tekniskt genomförbar och skalbar, men att långsiktig nytta förutsätter tydliga processer för dataförvaltning, ansvarsfördelning och samverkan mellan fastighetsdrift och IT.
Resurser
För att genomföra piloten krävdes tillgång till befintliga byggnadssystem och energidata från fastigheterna. Arbetet baserades på redan installerade system för byggnadsautomation, energimätning och styrning, utan behov av ny teknisk utrustning i byggnaderna.
Implementeringen drevs till en början av ett begränsat antal personer med teknisk kompetens inom fastighetsdrift och systemförvaltning. Viss manuell hantering krävdes i startskedet för att tolka, strukturera och kvalitetssäkra data från olika system.
Projektet genomfördes utan större organisatoriska förändringar, men visade på behovet av tydligt ansvar för data, system och förvaltning vid fortsatt uppskalning. Samverkan mellan fastighetsdrift, IT och externa aktörer var en förutsättning för att möjliggöra integration och styrning.
Klimat och ekonomisk nytta
CO2e reduceringspotential
- Temporär nedreglering av energikrävande system minskar energianvändning under perioder med låg belastning eller hög effektpåverkan.
- Effektstyrning bidrar till minskad klimatpåverkan genom reducerat effektuttag vid kritiska timmar i energisystemet.
- Klimatnyttan uppstår genom minskad energianvändning samt genom att byggnader kan bidra till efterfrågeflexibilitet i elnätet.
- Lösningen bygger på befintliga system och medför inget behov av ny hårdvara, vilket begränsar lösningens eget klimatavtryck.
Klimat för pengarna
- Möjliggör klimatnytta utan investering i ny teknisk utrustning i byggnaderna.
- Optimerad styrning av befintliga system minskar energikostnader och reducerar effektuttag vid hög belastning.
- Mjukvarubaserad implementering ger en låg tröskel för införande och begränsad påverkan på pågående drift.
- Lösningen kan integreras stegvis och anpassas efter fastighetsägarens befintliga tekniska och organisatoriska förutsättningar.
Spridningspotential
- Lösningen är skalbar och kan tillämpas i olika typer av kommersiella fastigheter med befintlig byggnadsautomation.
- Särskilt relevant i urbana miljöer där effektbegränsningar i elnätet förekommer och där flexibilitet efterfrågas.
- Förutsätter tillgång till energidata samt grundläggande digital struktur i fastighetsförvaltningen.
- Erfarenheterna visar vikten av tydliga processer för datahantering, ansvarsfördelning och IT-säkerhet vid uppskalning.
- Offentliga och privata fastighetsägare bör säkerställa krav på datadelning och interoperabilitet vid upphandling för att möjliggöra liknande tillämpningar.
Vilka har nytta av lösningen?
Fastighetsförvaltare / driftansvariga – för effektiv energistyrning och stabil drift
Med samlad styrning av befintliga system kan jag reducera effektuttag vid kritiska tider, följa energianvändningen i flera byggnader samtidigt och genomföra åtgärder utan att störa verksamheten i fastigheterna.
Teknisk driftpersonal – för proaktivt arbete och bättre beslutsunderlag
Genom bättre tillgång till strukturerad drift- och energidata kan jag upptäcka avvikelser tidigare, prioritera rätt åtgärder och arbeta mer systematiskt med energifrågor istället för att agera reaktivt.
Energisystem- och nätaktörer – för minskad belastning vid hög efterfrågan
När fastigheter kan reducera sitt effektuttag vid hög belastning bidrar de till ett mer stabilt energisystem och minskar behovet av åtgärder i elnätet under kritiska timmar.
Kommuner och offentliga fastighetsägare – för strukturerad hantering av effekt och energi
Lösningen ger möjlighet att använda befintliga byggnader som en resurs i energisystemet och arbeta mer samordnat med energieffektivisering och effektproblematik utan stora investeringar.
Så kommer du igång
1
Säkerställ tillgång till befintlig energidata
- Kartläggning av datakällor: Identifiera vilka befintliga system som redan används i fastigheterna, exempelvis byggnadsautomation, energimätning och styrsystem för värme, ventilation och kyla.
- Tillgängliggörande av data: Säkerställ att energidata kan hämtas från systemen, antingen via befintliga integrationer eller genom manuellt tillgängliggjorda dataflöden.
- Datakvalitet: Tidiga erfarenheter visar att kvalitet och konsekvent struktur av data är avgörande för att möjliggöra tillförlitlig styrning och analys.
2 Koppla samman system för central styrning och analys – utan fysisk installation
- Mjukvarubaserad implementering: Lösningen kan implementeras ovanpå befintliga system utan installation av ny hårdvara i byggnaderna.
- Stegvis införande: Börja med en eller ett fåtal byggnader för att verifiera teknisk funktion och driftstabilitet innan uppskalning.
- Extern signalstyrning: Möjliggör styrning baserat på tid, belastning eller signaler kopplade till effektbrist i energisystemet.
3 Säkerställ organisatorisk förankring och användning
- Koppla data till konkreta användningsfall: Nyttan uppstår först när energidata används i praktisk drift, exempelvis för effektstyrning vid hög belastning.
- Tydlig ansvarsfördelning: Klargör ansvar för data, systemförvaltning och uppföljning mellan drift, IT och andra relevanta funktioner.
- Skala upp med fokus på kvalitet: Erfarenheterna visar att kontrollerad uppskalning med hög datakvalitet ger bättre långsiktig nytta än snabb volymanslutning.
UTTC Kontakt
Nexhi Deti
Email: nexhi.deti@internetstiftelsen.se