Smart sensorteknik i papperskorgar – Grästorps kommun

Grästorps kommun har börjat med en digital IoT-plattform, kopplat till sensorer installerade i kommunens sopkärl. Sensorerna använder ultraljud och infraröd teknik för att mäta fyllnadsgraden, som sedan syns på den digitala plattformen. Men hjälp av detta system har Grästorp effektiviserat deras resursanvänding inom sophämtningen, samtidigt som sopkärlen inte hinner bli överfulla. Systemets datainsamling kan dessutom användas för att göra mer strategiska beslut om placering och mängd av sopkärl.

Nyckeltal

Tidsbesparing för sophämtning

50 %

Strategiskt placerade kärl minskar tidsåtgången för sophämtning med 50 %.

Minskad arbetsinsats över året

15 %

Lösningen ger en årlig minskning av arbetsinsatsen för underhåll av papperskorgar med cirka 15 %.

Transition: Digitalisering och data → Smarta mobilitetssystem → Integration av realtidsdata

Bild 1:översiktsbild över Nodeledge.
Kommun
Grästorp
Omställningsområde

Mobilitet

Sektor

Sanitet och hushållsunderhåll

Teknisk lösning

IoT och IoT-plattformar

Datainsamling via sensorer

Data för beslutsunderlag

Utgångspunkt

Grästorps kommun upplevde återkommande problem med överfulla papperskorgar och ett manuellt arbetssätt som var både tidskrävande och ineffektivt. Renhållningspersonalen tvingades köra fasta rutter för att kontrollera vilka kärl som behövde tömmas. Detta ledde till att man ofta besökte papperskorgar som inte var fulla, samtidigt som andra hann bli överfulla mellan ronderna.

Lösning

Kommunen valde att anlita Nodeledge för att implementera en digital lösning där papperskorgar utrustas med sensorer i locket. Sensorerna mäter fyllnadsgraden i realtid med hjälp av ultraljud eller infraröd teknik. Informationen skickas via LoRaWAN, en trådlös standard som möjliggör långdistanskommunikation med låg energiförbrukning, vilket är idealt för batteridrivna enheter. Data samlas i en central dashboard där personalen kan följa papperskorgens status och få notiser när tömning behövs. För att lösningen ska fungera krävsoch en IoT-plattform som integreras med kommunens befintliga system.

Erfarenheter från implementering

Införandet av smarta sensorer har gjort att tömningsrutterna baseras på faktiska behov istället för rutin. Detta har resulterat i en tidsbesparing på över 50 % vid strategiskt placerade kärl och en totalpå cirka 15 % över året. Minskade körsträckor har direkt bidragit till lägre koldioxidutsläpp. Dessutom har klagomålen på överfulla papperskorgar helt försvunnit för de uppkopplade kärlen.

Historisk data används nu för att analysera mönster och optimera placeringen av kärl, vilket stärker den långsiktiga planeringen. Den frigjorda tiden kan omfördelas till andra arbetsuppgifter, vilket förbättrar arbetsmiljön och höjer kvaliteten i verksamheten.

För att lyckas krävs en organisation som är beredd att förändra arbetssätt och har nyfikenhet att testa nytt.

Resurser

Utöver en behovsanalys för till exempel en kommun som inför denna lösning beskrivs också i caset för Grästorp att det bör genomföras säkerställande av att sensortekniken kan integreras med befintligt IT-och driftsystem, samt att man upprättar rutiner för datahantering och genomför utbildningar med relevant personal för att underhålla och skala upp lösningen över tid.

Klimat och ekonomisk nytta

CO2e reduceringspotential

Klimat för pengarna

 

Spridningspotential

Vilka har nytta av lösningen?

Samhällsbyggnad och drift

Kan optimera underhåll och logistik.

Klimatstrateger

Kan använda lösningen som en del av sin strategy, då lösningen uppnår mätbara klimatvinster genom minskade transporter.

Ekonomiansvariga

Har nytta av lösningens kostnadseffektivitet, med tanke på minskade transporter samt sensorernas långa livslängd och låga driftkostnad

Så kommer du igång

Behovsanalys och pilottest

 

  • Till en början bör en behovsanaluys utföraas, där man undersöker hur läget ser ut för kommunens sophantering.
  • I samband med detta bör man även göra ett pilottest för att utvärdera teknikens tillförlitlighet och batteritid.

2 Installation och integration av IT-system

 

  • Efter installation av sensorer i papperskorgar måste man integrera lösningens digitala plattform i befintliga IT-system.
  • I samband med detta behöver man utbilda personal i användningen av plattformen.

3 Expandera och utvärdera

 

  • Först efter lyckad integration och personalutbildning bör man rulla ut lösningen i stor skala.  
  • På sikt kan lösningen kombineras med andra smarta system, exempelvis VA-nät eller digitala gårdar.
  • Tillgänglig data från systemet kan även avnändas för att ta smartare belsut om kommunens sophantering i framtiden.

UTTC Kontakt

Jacob Torell
Email: jacob.torell@ait.gu.se

Jakob Dahlqvist
Email: jakob.dahlqvist@ri.se

Detta case är analyserat delvis baserat på ett case från DELA.