Utmaning

Det läggs stora belopp på varor och tjänster i industrin och så även i kommuner och regioner. Utsläpp redovisas emellertid oftast med grova kostnadsschabloner. Det ger osäkra siffror som inte kan jämföras eller användas för styrning, och klimatåtgärder riskerar att riktas fel utan möjlighet att följa effekten.

Lösning

En AI‑driven plattform ersätter kostnadsschabloner genom att koppla varje fakturarads faktiska aktivitet till specifika LCA‑baserade (Life Cycle Analysis) emissionsfaktorer. Resultatet blir en revisionsbar utsläppsinventering per leverantör, kategori och inköp, i linje med GHG‑protokollet (Greenhouse Gas Protocol).

Implementering

Organisationen överför befintliga ekonomidata – leverantörsfakturor och reskontra – till plattformen via säker filöverföring eller systemkoppling. AI‑motorn läser varje fakturarad och identifierar den faktiska aktiviteten, vad som köptes, i vilken mängd och från vilken leverantör. Varje aktivitet matchas mot den bäst tillgängliga emissionsfaktorn i en LCA‑databas, med dokumenterad beräkningskedja och kvalitetsgradering. Osäkra poster kan granskas manuellt av specialister.​

Resultatet är en komplett utsläppsinventering som visar vilka inköpskategorier och leverantörer som driver störst klimatpåverkan. Kommuner kan genom detta skärpa upphandlingskrav, omförhandla avtal med högutsläppsleverantörer och följa effekten av åtgärder kvartalsvis.​

Flera svenska kommuner och regioner använder nu lösningen i drift. Tidiga resultat visar att aktivitetsbaserade beräkningar ger betydligt mer tillförlitliga utsläppssiffror än tidigare kostnadsschabloner – vilket gör det möjligt att sätta konkreta och mätbara reduktionsmål. ​