Transition: Built Environment → Spatial planning and land use → Climate-informed spatial and land-use planning
Kommun
Huddinge, Uppsala, Nacka, Jönköping, Järfälla, med flera.
Omställningsområde
Klimatbaserad fysisk planering och markanvändningsplanering
Sektor
Byggd miljö
Teknisk lösning
Digital klimatkalkyl med scenariomodellering
Utgångspunkt
Planeringsbeslut påverkar utsläpp från förändrad markanvändning, byggande och transporter under många decennier framöver. Utan tidiga klimatberäkningar är det svårt att styra utvecklingen mot klimatmål och jämföra effekterna av olika stadsbyggnadsstrategier.
Huddinge, som analyserats noggrant, står inför en expansiv utveckling. Nya bostäder, arbetsplatser, skolor, parker och infrastruktur ska byggas — och det snabbt. Men varje ny byggnad, varje gata, varje schaktmassetransport innebär klimatpåverkan. Huddinge planerar för en omfattande utbyggnad av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Utan styrning riskerar detta att leda till mycket stora utsläpp, framför allt från uppförande av nya byggnader och grundläggning. Samtidigt finns en öppning. En stor del av projekten befinner sig fortfarande i tidiga skeden och det finns därför fortfarande stor möjlighet att minska deras klimatpåverkan – med rätt strategi.
Lösning
Klimatkalkylen beräknar utsläpp från sektorer som är relevanta för kommunen, till exempel uppförande och renovering av byggnader, skötsel av infrastruktur och anläggningar, förändrad markanvändning, persontransporter och drift. Resultatet från analysen kan användas direkt av planerare. Till exempel kan den integreras i översiktsplaner och klimatbudgetar för kommunen. Den kan även ha stor användning i detaljplaner och i dialoger med exploatörer, som ett faktabaserat beslutsunderlag. Den kan stärka ansökningar om statliga stöd och EU-finansiering, där klimatnytta ofta är ett centralt bedömningskriterium.
Klimatkalkylen är inte ett traditionellt Life Cycle Analysis, LCA-verktyg. Det är ett strategiskt beslutsstöd som visar var utsläppen uppstår, när de uppstår och hur de kan minskas — innan spaden sätts i marken. Plandata i tidiga skeden är ofta osäkra i förhållande till den slutliga bebyggelsen. Eftersom verktyget främst används för att jämföra alternativ är detta dock mindre problematiskt, då samma metodik och antaganden används i samtliga beräkningar.
Erfarenheter från implementering
För att förstå nuläget togs för Huddinge fram ett Business As Usual-scenario (BAU). Det beskriver hur utsläppen utvecklas om kommunen fortsätter bygga med dagens standarder, material och energiprestanda. BAU-scenariot visade bland annat att bygg- och anläggning i Huddinge står för 67% av klimatutsläppen främst under 2030-talet och att Huddinges totala utsläpp i BAU-scenariot är 3,5 miljoner ton CO2e till 2050. BAU-scenariot inkluderar dagens byggmaterialstandarder, dagens energistandard (BBR29, Boverkets byggregler), nordisk elmix, fordonsbränslemix och planerade projekt till 2050.
Flera möjligheter till mer klimatsmart utbyggnad identifierades som resultat av klimatkalkylsarbetet, vilket kan summeras till:
- Ta fram en lokal färdplan för klimatsnålt byggande med tydliga utsläppsmål per kvm bruttoarea (BTA).
- Prioritera ombyggnation, renovering och återbruk framför nyproduktion.
- Bygg yteffektivt och mångfunktionellt för att minska behovet av nya byggda ytor.
- Utveckla energipositiva stadsdelar med lokal energiproduktion och smart energistyrning.
- Öka byggandet i trä för minskade utsläpp och ökat kolupptag.
- Planera klimatsmarta lägen, utbyggnadsordning och stärk grönstruktur för långsiktigt minskade nettoutsläpp.
Klimatkalkylen integreras i översikts- och detaljplanering och kombineras med data om bebyggelse, transporter, energianvändning och markanvändning. Genom scenariomodellering analyseras hur exempelvis förtätning, kollektivtrafik, energieffektiva byggnader eller förändrade mobilitetsmönster påverkar framtida utsläpp.
I diskussion med Huddinges projektgrupp valdes sedan sex strategier ut inom resurs- och energieffektivisering och ökat kolupptag:
Genom klimateffektivare byggmaterial och låta utsläppen per BTA minska i takt med Sveriges klimatmål kan kommunen minska utsläppen. Det handlar om att styra mot klimatförbättrad betong, återbruk, optimerade konstruktioner och materialval som följer en lokal färdplan. Att dessutom försöka få energieffektivare byggnader genom att gå från Boverkets byggregler till så kallade passivhus ger en begränsad effekt eftersom elmixen redan är relativt fossilfri, men är fortfarande viktigt för effektbalans och framtida elbehov.
Solceller på hälften av alla nya byggnaders takytor var ett ytterligare val. Här räknas både produktionen av solceller och den fossilfria elen de ersätter. Genom att dessutom bygga hälften av alla nya byggnader i trä och godkänna kolinlagring som negativt utsläpp ges en av de mest kraftfulla strategierna.
Återvätning av historiska våtmarker kan ge betydande negativa utsläpp. Biokol binder kol i hundratals år och kan användas i regnbäddar, planteringar och dagvattenlösningar. Klimatnyttan med ökad användning av biokol visade sig här begränsad.
En slutsats var att en mångfald av olika åtgärder rekommenderas för att minska klimatutsläppen vid framtida utbyggnad. En bred åtgärdsbank ger större handlingsfrihet om vissa alternativ blir för dyra eller svåra, och fungerar som en reserv för att fortsätta minska utsläppen.
Resurser
Licenskostnaden för verktyget ligger på 50 000 SEK per år och inkluderar obegränsat antal användare inom organisationen. Ett startpaket med lokala anpassning av verktygets klimatberäkningar och kurs riktad till användarna av verktyget kostar 50 000 SEK. Arbetstid för en klimatkalkyl börjar ofta från cirka 10 timmar och ökar beroende på projektets komplexitet, detaljeringsgrad och omfattning.
Om Klimatkalkylen bidrar till att undvika även små mängder utsläpp eller ett enstaka felbeslut, kan den ekonomiska nyttan snabbt överstiga kostnad och resurser. I praktiken innebär detta ofta mycket kort återbetalningstid (ROI), i många fall inom några veckor.
Klimat och ekonomisk nytta
COe reduceringspotential
- Snabb påverkan av nettoutsläpp.
- I Huddinges planerade utbyggnad kan netto-utsläppen halveras fram till 2050.
- De analyserade strategierna minskar utsläppen med 20–50 %.
- Störst effekt kommer från klimatsnåla materialval, träbyggande och solceller.
- Potentialen är störst i tidiga skeden där kommunen fortfarande kan styra volymer, lägen och material.
Klimat för pengarna
- Verktyget identifierar åtgärder som ger störst klimatnytta ton CO₂e.
- Kommuner kan använda olika koldioxidpris för sina beslutsunderlag.
- Även med ett konservativt koldioxidpris bör Klimat-kalkylen snabbt betala sig.
- Även om endast små utsläpp eller ett felaktigt planbeslut undviks, överstiger nyttan ofta kostnaden direkt.
Spridningspotential
- Klimatkalkylen bör kunna användas i alla kommuner som arbetar med översiktsplaner, planprogram och detaljplaner.
- Skalbart verktyg. Kräver webbtillgång, utbildning och kvalitetssäkrade plandata.
- 12 kommuner använder redan Klimatkalkylen.
- Störst spridningseffekt skulle kunna uppstå när kommuner delar färdplaner, krav och lärdomar med varandra.
Vilka har nytta av lösningen?
Miljö- och klimatstrateger
Med en klimateffektsanalys av vår kommuns verksamheter kan jag rikta in klimatstrategin på de områden där åtgärder kan ha mest nytta.
Samhällsplanerare
Tack vare klimatanalysen av våra bygg- och anläggningsprojekt kan jag både utveckla staden mer hållbart, och ha större möjligheter att få EU-finansiering.
Projektledare
Genomför i pilotprojekt, exploateringsprojekt och större stadsutvecklingsområden. Får stöd i att jämföra olika tekniska lösningar, mobilitetsåtgärder och energisystem
Så kommer du igång
1
Licens, utbildning och import av plandata
- Teckna användarlicens och få ett startpaket med utbildning i hur verktyget används.
- Importera plankarta i GIS-format och komplettera med plandata direkt i webbplattformen eller via en nedladdningsbar Excelmall.
- Om vissa plandata saknas kan förinställda schablon-värden användas för att snabbt komma vidare.
2
Pilotprojekt och klimatberäkningar
- Genomför gärna några pilotprojekt där ni testar verktyget i skarpa planeringsfall.
- Efter import av plandata beräknas planens totala klimatutsläpp i CO₂e fram till 2050.
- Resultaten visas per BTA, per person, brutto/netto, territoriellt/globalt, år för år och uppdelat i utsläppssektorer och detaljkategorier.
3
Åtgärdsanalys och återkommande användning
- Utforska webbplattformens förslag på åtgärder och analysera hur olika förändringar kan minska framtida klimatpåverkan.
- Integrera verktyget i organisationens återkommande planarbete, från översiktsplan till detaljplan.
- Fortsätt med fördjupad utbildning och stöd för att bygga upp intern kompetens över tid.
UTTC Kontakt
Lars Ljunggren
Email: lars.ljunggren@internetstiftelsen.se
Nexhi Deti
Email: nexhi.deti@internetstiftelsen.se