Återbrukade batterier för lokal energilagring – när cirkulär teknik blir klimatnytta

Vad händer när en kommun går från att bara köpa el till att aktivt lagra den? Och när lagringen dessutom sker med återbrukade batterier som annars skulle ha blivit avfall? En svensk aktör inom cirkulär energilagring visar att lokal energilagring inte längre är framtidsvisioner — det är en skalbar lösning som redan används i skarpt läge. Kommunägda Uppsala parkering har installerat systemet, där återbrukade batterier nu jämnar ut effekttoppar, minskar kostnader och avlastar elnätet.

Nyckeltal

Klimatnytta

60–100 kg CO₂e per kWh batteri

Att återbruka elbilsbatterier minskar behovet av energikrävande produktion och gruvdrift, sänker CO₂‑utsläppen per kWh lagrad energi och förlänger batteriets livslängd.

Ekonomisk nytta

Förlängd livslängd för batterier!

Återbrukade batterier ligger i kostnadsnivå med de mest kostnadseffektiva nyproducerade lösningarna och ger upp till tio års extra användning, med möjlighet att uppgradera moduler över tid vilket skapar en teknisk livslängd på över 30 år.

Energisystemnytta

70–80 % kvarvarande kapacitet

Batterier med kvarvarande kapacitet som kan exempelvis stabilisera elnät, minska effekttoppar, användas för lokal lagring, ge stöd till sol- och vindkraft samt öka robustheten i samhällskritiska energisystem.
Bild 1. Exempel på en kompakt batteriplacering.
Kommun

Uppsala 

Omställningsområde

System för lagring av batterienergi, Cirkulär ekonomi och resurseffektivitet

Sektor

Energi

Teknisk lösning

Cirkulär batterilagring med BMS och säkerhetsövervakning

Utgångspunkt

Effekttoppar och stora svängningar i elpriset driver upp elkostnader och bromsar investeringar i elektrifiering och förnybar energi. Samtidigt går värdefull lagringskapacitet förlorad om elbilsbatterier inte återvinns trots att de ofta har omkring 80 procent av sin kapacitet kvar. 
 

Kommuner kan stå inför flera samtidiga energiutmaningar: 

  • Effektbrist i elnäten som försvårar nybyggnation och elektrifiering
  • Höga effekttoppar i fastigheter som driver upp kostnader
  • Ökande klimatkrav på att minska utsläpp i både drift och investeringar

Mängden uttjänta batterier växer från fordon och industri. De är för bra för att skrotas, men för svaga för att fortsätta i fordon. 

Här möts två behov: kommunens behov av lokal energilagring och samhällets behov av cirkulära lösningar. 

Lösning

Stationära energilager byggda av återbrukade elbilsbatterier. Med digital styrning av laddning och urladdning kan systemen kapa effekttoppar, ladda när elpriset är lågt och lagra överskottsproduktion från solceller.  

 

Batteripack köps in från bland annat stora återvinnare och bildemontörer. Återbrukade batteripack är dock inte standardiserade. En väsentlig del av lösningen är ett överordnat styrsystem som möjliggör integration och samverkan mellan skiftande batteripack i gemensamma energilager. 
 

Batterisystemen levereras som nyckelfärdiga installationer och integreras med fastigheter, laddinfrastruktur eller lokal energiproduktion. Genom smarta mätare och en AI-baserad

styrning lär sig systemet fastighetens förbrukningsmönster och kan förebygga effekttoppar genom att ladda i förväg. 

 

Återbrukade batterier är exempelvis relevanta för: 

  • Parkeringshus
  • Skolor och idrottsanläggningar
  • Fastigheter med solceller
  • Områden med effektbrist
  • Avbrottsfri kraft som kan säkra strömförsörjning vid elavbrott
  • Områden med höga effekttariffer

Eftersom batterimodulerna är utbytbara kan systemet uppgraderas över tid och nå en teknisk livslängd på upp till 30 år. Lösningen installeras som kabinett eller container beroende på effektbehov och platsförutsättningar. Systemen testas och byggs i Sverige med dokumenterad säkerhet och prestanda. Tekniken används bland annat i Uppsala där den kapar effekttoppar från elbilsladdning. 
 
I ett annat projekt används AI-baserad styrning för att systemen framöver ska lära sig fastigheters förbrukningsmönster och även kunna förebygga effekttoppar genom att ladda i förväg. 
 

När batterierna inte längre kan användas, skickas de vidare till specialiserade återvinningsanläggningar (t.ex. Halmstad), där material som litium, nickel och kobolt tas om hand. 

Bild 2: översikt över viktiga komponenter för lösningen.
Bild 3: användingsområden för lösningen.
Bild 4: Parkeringshus i Uppsala som använder lösningen för energilagring.

Erfarenheter från implementering

I Brandmästaren, ett parkeringshus i centrala Uppsala som ägs av kommunägda Uppsala parkering, installerades Sveriges första publika system med återbrukade batterier. Syftet var att: 

  • kapa effekttoppar
  • minska energikostnader
  • avlasta elnätet
  • testa cirkulär teknik i verklig drift

Systemet kombineras med solceller och styrs automatiskt för att optimera energiflöden. 

Uppsala Parkering beskriver satsningen som ett sätt att lagra el från fastighetens solceller och använda den för att jämna ut effekttopparna när många bilar laddas samtidigt. ”Att vi dessutom kan göra detta med ett system som bygger på återanvändning av elbilsbatterier är helt i samklang med våra miljömål”, säger Uppsala parkering. Batterisystemen levererades som nyckelfärdiga installationer och integreras med fastighetssystem och laddinfrastruktur.  

Resurser

Det finns redan gott om använda elbilsbatterier. Enligt prognoser kommer det finnas tillräckligt med återbrukbara batterier på andrahandsmarknaden för att täcka den globala efterfrågan på stationära batterier. 

Implementering kräver en teknisk planering från beställaren kopplat till aktuell fastighet och användningsfall. Lösningen innehåller nödvändiga delar såsom styrsystem, modulär hårdvara och logistik för insamling av industribatterier. Batterier testas, klassas och integreras i fastighetens energisystem. Driften innehåller övervakning, underhåll och uppkoppling mot elnätet samt säkerhetsrutiner och dokumentation. Vid livslängdens slut sker demontering, urladdning och återvinning av råmaterial som litium, nickel och koppar. Allt sker med spårbarhet, miljörapportering och uppfyllande av Boverkets regler och EU:s batteriförordning. 

Klimat och ekonomisk nytta

COe reduceringspotential

  • Klimatnyttan är högre ju större batterisystem som planeras eftersom besparingen är 60–100 kg CO₂e per kWh batteri. 
  • Om vi dessutom väger in alla möjliga användningsområden där återbrukade batterier kan ersätta nyproducerade, ökar både klimatnyttan och den ekonomiska nyttan avsevärt. 

Klimat för pengarna

  • Återbrukade batterier ligger i samma prisnivå som de billigaste nyproducerade batterisystemen på marknaden.  
  • Beroende på val av affärsmodell och interna beräkningsmetoder kan även den ekonomiska nyttan bli väsentligt högre. 

Spridningspotential

  • Återbrukade batterier kan användas för de flesta olika tillämningar av energilagring med hjälp av batterier. 
  • Batterisystemen är relevanta för de flesta tillämningar inom energilagring och effektstyrning, transport och mobilitet, infrastruktur och samhällsservice. 
  • Återbrukade batterier kan vara mindre lämpliga när applikationen kräver maximal energitäthet, extremt höga effekter eller långa initial livslängder, alternativt strikt certifierad driftsäkerhet i kritisk infrastruktur.

Vilka har nytta av lösningen?

Fastighetsägare och investerare 

Återbrukade batterier ger kostnadseffektiv energilagring med låg klimatpåverkan. Investeringen ger stabil avkastning, minskar effekttoppar och stärker fastighetens hållbarhetsprofil. Ett EMS kan optimera laddning och urladdning baserat på elpris, förbrukning och stödtjänstmarknad. Systemen är skalbara, modulära och uppgraderingsbara vilket gör dem framtidssäkra och attraktiva för gröna finansieringslösningar.   

Miljö- och hållbarhetsansvariga

Återbrukade batterier minskar CO₂‑utsläpp med upp till 100 kg/kWh jämfört med nyproducerade batterier. Den främjar cirkulär ekonomi, återvinner råmaterial och förlänger batteriers livslängd. Resultatet är konkret klimat- och ekonomisk nytta, spårbarhet och mätbara hållbarhetsmål. 

Fastighetsförvaltare – installation och drift

Lösningen är modulär och skalbar, vilket förenklar installation och anpassning till befintliga system. Batterierna optimerar energianvändning automatiskt, minskar effekttoppar och ger stabilare drift med mindre behov av manuella insatser och dessutom enkel energistyrning. 

Så kommer du igång

 

Kartlägg förutsättningarna 

  • Besluta användningsområde och behov. 
  • Undersök elkapacitet i fastigheter(na). 
  • Identifiera eventuella begränsningar i befintliga nät. 
  • Säkerställ säker placering enligt Boverkets regler. 
  • Kontrollera om hyres- eller arrendeavtal påverkar möjligheten att installera. 
  • Skapa krav och upphandlingsunderlag. 

2 

Förankra investering och upphandling 

  • För dialog med beslutsfattare och koppla satsningen till användningsområden, hållbarhetsmål och möjlig samordning med andra tjänster. 
  • Väg klimatnytta mot budget och livslängd. 
  • Överväg livslängdsanalys med hänsyn till eventuell prenumerationsmodell.  
  • Distribuera upphandlingen till identifierade partners. 

3 

Installera och driftsätt 

Installation och driftsättning av batterilagringssystem (BESS – Battery Energy Storage Systems inklusive exempelvis: 

  • Projektera 
  • Förbered placering 
  • Säkerställ behörig installation 
  • Integrera med exempelvis: 
    Energiledningssystem (EMS, Energy Management System), och eventuella befintliga Övervaknings-, Drifts- och Underhållsystem. 

UTTC Kontakt

Lars Ljunggren 
Email: lars.ljunggren@internetstiftelsen.se 

Nexhi Deti 
Email: nexhi.deti@internetstiftelsen.se