Utmaning

Felaktig sortering och lågt engagemang för återvinning leder till höga kostnader, ”plastavgift” till EU, mer restavfall och inte minst onödiga fossila utsläpp. Kommuner saknar ofta verktyg för att påverka beteenden och följa upp klimatnytta. Från och med sommaren 2026 kommer ny lagstiftning med krav på ökad återanvändning och att alla förpackningar som produceras måste gå att återvinnas senast 2030.

Lösning

En app-baserad plattform ger invånare vägledning, återkoppling och motivation att återvinna rätt. Systemet visualiserar avfallsflöden, mäter sorteringsgrad och möjliggör dialog mellan invånare, operatörer och kommuner.

Implementering

I Norra Djurgårdsstaden används ett automatiserat sopsugssystem där avfall sugs från inkast till en central terminal. Systemet är uppkopplat och övervakas digitalt: fyllnadsgrad, driftstatus och flöden registreras kontinuerligt. Detta gör att avfallshämtning kan planeras exakt och att tunga sopbilar nästan helt försvinner från området. Resultatet är kraftigt minskade utsläpp, mindre buller och ökad trafiksäkerhet. Den digitala datainsamlingen gör klimatnyttan mätbar över tid och ger kommunen underlag för att optimera avfallssystemet och skala lösningen till fler stadsdelar. Om alla plastförpackningar bara i Stockholm skulle sorterades rätt skulle koldioxidutsläppen minskas med 40 000 ton per år. Det motsvarar hälften av de fossila utsläpp som kommer från hushållssoporna i Stockholm. Dessutom minimeras ”plastavgiften” till EU.