Kommun
Tjörn
Omställningsområde
Digital omställning för klimatomställning – IoT och datadrivet arbetssätt som möjliggör minskade vattenförluster och miljöpåverkan
Sektor
Smart VA-förvaltning och vatteneffektivitet
Teknisk lösning
IoT och VA-data
Smarta vattenmätare med LoRaWAN-kommunikation
5 LoRaWAN-gateways med ~80 % täckning av kommunens yta
Sektionering av ledningsnät i 40 zoner (25 zoner nu kommer att byggas ut til 40)
IoT-plattform med öppna gränssnitt (IoT Open via Soltak)
SCADA-integration för områdesmätar
Realtidsvisualisering och dashboard för VA-personal
Utgångspunkt
Tjörn stod inför en akut vattenbrist som ledde till återkommande bevattningsförbud och till att vattenverket nådde sitt produktionstak. Kommunen hade ett omfattande vattenspill på över 40% ej debiterat vatten, vilket var betydligt högre än det kommunala genomsnittet på 20%.
En central utmaning var svårigheten att lokalisera läckorna i det nästan tjugo mil långa ledningsnätet. Detta eftersom mätningar saknades och personalen i princip bara kunde avgöra om en stor läcka fanns på östra eller västra sidan av ön. Situationen var så pass allvarlig att den hindrade kommunens tillväxt, då man tvingades tacka nej till företagsetableringar och drabbades av ett dåligt rykte på grund av stora läckor som tvingade skolor att stänga. Situationen ledde också till en ohållbar mängd övertid inom VA-organisationen.
Lösning
Tjörns lösning är en data- och insiktsdriven VA-verksamhet som använder digital teknik för att proaktivt hantera vattenförsörjningen tillsammans med ledningsförnyelse. Lösningen består av:
- Smart mätinfrastruktur: Kommunen har installerat ett nätverk av smarta, batteridrivna vattenmätare (uppkopplade via LoRaWAN) hos tusentals abonnenter samt digitala områdesmätare i ledningsnätet.
- Sektionering: Ledningsnätet kommer att delats in i ett 40-tal zoner (i nuläget ca 25 zoner). Genom att jämföra mängden vatten som pumpas in i en zon med abonnenternas faktiska förbrukning kan läckage snabbt kvantifieras och lokaliseras geografiskt. Detta har också underlättat riktade insatser där ca 10% av ledningsnätet är utbytt.
- Central IoT-plattform: All data samlas i en säker och leverantörsoberoende IoT-plattform (utvecklad med RISE och Soltak). Plattformen aggregerar data från både traditionella driftssystem (SCADA) och nya IoT-sensorer för att skapa en samlad bild av nätets status.
- Proaktivt arbetssätt: Verksamheten har ställt om från att reaktivt “släcka bränder” till att arbeta mer proaktivt. Personalen använder nu surfplattor och realtidsdata istället för manuellt letande, vilket gör att de kan identifiera små dolda läckor och varna abonnenter för pågående läckage i deras fastigheter.
- Agil organisationsutveckling: Implementeringen skedde genom ett agilt arbetssätt med fokus på lärande och tvärsektoriell samverkan. Detta har brutit interna stuprör och förändrat arbetskulturen så att digitala verktyg nu är en naturlig del av VA-personalens vardag.
Erfarenheter från implementering
Tjörns digitalisering av VA-verksamheten är resultatet av ett praktiskt och nyttoorientertat omställningsarbete som kombinerade teknisk infrastrukturuppbyggnad med djupgående organisationsutveckling. Framgången bygger på tre nyckelområden: agilt arbetssätt, ägandeskap över data och regional samverkan.
Från kris till digital omställning
Projektet startades från en problematisk situation. Tjörn hade på somrarna stundtals bevattningsförbud, ett vattensvinn på 33–40 %, och ett vattenverk som slagit i produktionstaket. Samtidigt hade man informationsbrist om var läckorna fanns i det nästan tjugo mil långa nätet. Vattenbristen stoppade företagsetableringar.
Tekniska lärdomar
- Sektionering är nyckeln: att dela in nätet i 40 zoner och jämföra inpumpad mot debiterad volym per zon möjliggjorde läckagekvantifiering med geografisk precision.
- Kontroll över data: kommunen valde medvetet att undvika inlåsning i proprietära system. Krav på öppna gränssnitt och fullt ägandeskap över rådata var icke-förhandlingsbara.
- Börja med LoRaWAN-infrastruktur: en relativt liten investering (300 000 SEK för 5 gateways) skapade täckning för hela ön och möjliggjorde snabb uppkoppling.
- Integration är avgörande: att kombinera områdesmätare från SCADA med kundmätare via IoT-plattformen gav helhetsbilden per zon.
Organisatoriska lärdomar
- Organisationsförändring är svårare än tekniken: VA-organisationen hade jobbat på samma sätt länge. Att övertyga personalen krävde pedagogik, delaktighet och tid.
- Agila sprintar skapade momentum: arbetet delades i parallella arbetspaket och synkades var tredje vecka. Förhållningssättet “100% lärande i stället för 100% rätt” minskade rädslan för att misslyckas.
- Mjuka värden och teamwork: experimentella träffar (t.ex. övningar för att visualisera önskade förändringar) skapade kreativitet och delaktighet bland personalen.
- Bredd av kompetenser: att samla VA-personal, IT-samordnare, digital strateg, forskare och verksamhetsutvecklare i projektgruppen bröt stuprör och skapade samsyn.
Partnerskap och regional samverkan
Soltak, det kommunalägda bolaget som samför Tjörn och tre grannkommuner, var avgörande för att skapa en skalbar IoT-tjänst. Små kommuner har svårt att rekrytera och behålla spetskompetens inom digitalisering. Modellen med delad infrastruktur och kompetens var viktig för att hantera denna utmaning. RISE agerade som oberoende forskningspartner och systemarkitekt, vilket gav kontroll över några av arkitekturens nyckelkomponenter utan att bli beroende av en leverantör.
Resurser
För att komma igång krävdes:
- Teknisk infrastruktur: LoRaWAN-nät med tillräcklig täckning (minst 1–2 gateways per tätort), kommunens SCADA-system för områdesmätare, smarta kundmätare som byts ut enligt ordinarie bytarplan men med accelererad takt, samt en IoT-plattform med öppna gränssnitt.
- Organisatoriska förmågor: uttalad vilja från VA-ledningen att arbeta agilt och datadrivet; grundläggande kompetens i VA-organisation för att tolka data och använda dashboards; intern “digital strateg” eller IT-samordnare nära verksamheten.
- Samverkansstruktur: tillgång till kompetens, regionala nätverk (exv Smart region Västra Götaland) och finansieringsstöd för pilot.
- Data och dataförvaltning: beslut om ägandeskap av rådata från start; val av plattform med öppna gränssnitt som möjliggör framtida integrationer och minimerar leverantörsberoende; cybersäkerhetslösning för samhällskritisk VA-data.
Grunden är ett LoRaWAN-nätverk med tillräcklig täckning, smarta vattenmätare hos abonnenter (samordna med ordinarie bytarplan) och digitala områdesmätare i ledningsnätet. Dela in nätet i zoner (DMA) där varje zon får en områdesmätare. Börja litet – gör en pilot i ett delområde, lär er tekniken och processerna, skala sedan upp. Kravställ öppna gränssnitt och ägandeskap av rådata från start
Klimat och ekonomisk nytta
COe reduceringspotential
- Den initiala analysen av nettoklimateffekter (baserat på tidigare studier) visar att smarta vattenmätare kan ge klimatnytta, men bara om hårdvarans livslängd är tillräckligt lång och den digitala infrastrukturen (datahanteringen) är energieffektiv samtidigt som betydande besparingar görs vad gäller läckage och/eller vattenanvändning.
- Den största nyttan uppstår när mätdata driver effektivare läckagehantering (uppmätt nytta hos Tjörn) samt beteendeförändringar och minskad vattenanvändning (under utveckling hos Tjörn).
- Elmixen som används för leverans och rening av vatten har stor påverkan på klimatnyttan, vilket har uppmärksammats av Tjörn. För att säkert bedöma nettoklimatpåverkan av smarta vattenmätare, minskat svinn och användning av vatten hos Tjörn krävs mer lokala data. Vidare analys pågår och planeras att publiceras under 2026.
Klimat för pengarna
Projektet har givit en mycket god avkastning i förhållande till relativt små investeringar:
- Undviken utbyggnad av vattenverket: 40 Mkr uppskjutet på obestämd tid.
- VA-övertid minskad med ~1 000 timmar/år, motsvarande ~1 % av VA-taxan.
- Tjörn har gått från högst till sjunde högst i Sveriges taxa-statistik.
- Proaktiva läckagevarningar till abonnenter.
- Möjliggjort företagsetableringar som tidigare nekats på grund av vattenbrist.
- LoRaWAN-nät (5 gateways, installation): ca 300 000 SEK.
- Smarta vatttenmätare: del av ordinarie bytarplan (SWEDAC), forcerad takt.
- Projektfinansiering via IoT Sverige / Vinnova, med kommunal medfinansiering.
- Soltak IoT-plattform som skalbar tjänst för ägarkommunerna.
Spridningspotential
- Lösningen är tekniskt portabel och bygger på öppna standarder och en moduler IoT-plattform.
- Soltak-modellen där små kommuner delar IoT-infrastruktur och kompetens är ett viktigt innovativt spridningsverktyg.
- Generellt är vattensvinn högt i många svenska kommuner, vilket ger stor adresserbar marknad.
Vilka har nytta av lösningen?
VA-chef och driftpersonal
För mig innebär lösningen ett stort skifte i arbetssätt. Istället för att leta läckor på stora delar ledningen kan jag nu se i realtid vilken zon som har högt vattensvinn och prioritera underhållet där. Systemet fungerar som ett proaktivt larmsystem och varnar för avvikande förbrukning. Vi i personalen slipper stora mängder övertid och kan arbeta mer strategiskt med underhållsplanering.
Kommunledning och stadsplanerare
Lösningen en oss en direkt koppling till kommunens tillväxtambitioner. Vattenbristen som tidigare tvingade Tjörn att neka företagsetableringar är nu löst, vilket öppnar för ny ekonomisk och social utveckling. Det datadrivna underlaget gör det lättare för oss att ta smarta investeringsbeslut om ledningsnätet. Minskade investeringsbehov på miljonnivå frigör ekonomiska resurser.
För abonnenter och fastighetsägare
Hos oss ger lösningen en mer tillförlitlig vattenförsörjning med färre störningar och bevattningsförbud. Systemets proaktiva varningar när onormal förbrukning uppstår i en fastighet hjälper oss att hitta och åtgärda läckor i tid. På sikt bidrar det datadrivna arbetssättet också till långsammare taxeutveckling.
Så kommer du igång
1
Bygg smart mätinfrastruktur och sektionera nätet
-
Grunden är ett LoRaWAN-nätverk med tillräcklig täckning, smarta vattenmätare hos abonnenter (samordna med ordinarie bytarplan) och digitala områdesmätare i ledningsnätet. Dela in nätet i zoner där varje zon får en områdesmätare. Börja smått, t.ex. genom pilot i ett delområde, lär er tekniken och processerna, skala sedan upp. Kravställ öppna gränssnitt och ägandeskap av rådata från start.
2
Säkra intern kompetens och ägandeskap över data
- En digital strateg eller IT-samordnare nära VA-verksamheten är viktig. VA-personal behöver grundläggande förståelse för IoT och datatolkning, satsa på kompetensutveckling och delaktighet. Bestäm från start att kommunen ska äga sin data och kravställ öppna gränssnitt. För små kommuner, sök samverkan med andra kommuner (som Soltak-modellen) för att dela infrastruktur, kompetens och kostnader.
3
Arbeta agilt, mät det som påverkar och visa resultat
- Arbeta agilt, t.ex. genom att dela in arbetet i parallella sprintar (teknik, organisation, cybersäkerhet) och synka regelbundet. Välj ett konkret och smidigt förbättringsmål som är mätbart och kopplat till verklig nytta såsom minskat vattensvinn per zon. Kommunicera framsteg internt och externt. Resultat skapar förtroende och finansiering för vidare utrullning.
UTTC Kontakt
Anna Bondesson
anna.bondesson@ri.se
Johan Sandberg
johan.sandberg@umu.se