Kommun
Uppsala
Omställningsområde
Byggnader
Sektor
Energieffektiva fastigheter
Effekthantering i storkök
Teknisk lösning
Effektmätning i realtid, visualisering, beteendecoaching och teknisk effekthantering
Realtidsmätning av effektuttag i kök
Visuell återkoppling på skärm i köket (grön/gul/röd signal)
Lathund och coachning för effektsmart beteende
Teknisk effektvakt fördelar last över tid och mellan utrustning
Öppen tillgång till högupplöst effektdata för analys och lärande
Utgångspunkt
Flex-o-mat utvecklades för att möta en konkret kapacitetsutmaning i Uppsala. När många skolkök lagar mat samtidigt uppstår höga och kortvariga effekttoppar som belastar både fastighetens elservis och det lokala elnätet. Skolköken stod för en stor del av skolornas effekttoppar och den framdragna elservisen var ofta kraftigt överdimensionerad och bidrog härigenom till höga kostnader för fastighetsägaren.
Skolköken i Uppsala arbetade då enligt ”business-as-usual”; man startade ofta flera energikrävande apparater så som ugnar och grovdiskmaskiner samtidigt på morgonen, ugnar kördes regelmässigt på full effekt och flera kritiska moment i matlagningen sammanföll tidsmässigt. Samtidigt saknades insikt om hur aktiviteter i köket bidrar till det totala effektbehovet och det fanns inga arbetssätt för att minska eller styra effektuttaget i köken. Resultatet blev höga och kortvariga effekttoppar, som i större skolkök kunde uppgå till 300–400 kW.
Lösning
Flex-o-mat utvecklades därför som ett sätt att synliggöra effektuttaget, stödja nya arbetssätt och jämna ut effekttoppar i offentliga kök.
Lösningen bygger på två samverkande delar. Den första delen handlar om att synliggöra effektuttaget och utveckla mer effektsmarta rutiner. Genom effektmätare och en skärm i köket får personalen direkt återkoppling runt när belastningen är låg, hög eller kritisk. Det gör det möjligt att koppla praktiska aktiviteter till den totala effekten och skapar förutsättningar för ändrade rutiner och beteenden. Med hjälp av en lathund lär sig personalen till exempel att starta utrustning i intervaller, undvika att diskmaskin och ugnar körs samtidigt, använda ugnarnas funktion för halv effekt och flytta viss tillagning till andra tider.
Den andra delen är att aktivt begränsa effekttopparna tekniskt. I vissa kök installerades ett effekthanteringssystem som automatiskt fördelar lasten mellan apparater och håller köket under ett bestämt maxvärde. När beteendeförändringar och teknik kombineras blir effekten störst; topparna kapas, belastningen jämnas ut och köket kan arbeta vidare utan märkbar negativ påverkan på arbetsflödet.
Erfarenheter från implementering
Flex-o-mat visar att effektfrågan inte kan lösas med teknik ensam. Framgången byggde på att fastighetsägare och verksamhet arbetade tillsammans (i Uppsala framför allt Skolfastigheter och Måltidsservice) och att kökspersonalen involverades i att ta fram och testa nya rutiner. Beteendeförändring kräver aktivt deltagande, uppföljning och engagemang från såväl ledning som kökspersonal.
En annan viktig lärdom är att visualisering och mätning fungerar som katalysatorer. Genom att koppla data till konkreta aktiviteter i köket skapas förståelse för hur arbetssätten påverkar effektuttaget. Samtidigt blir den tekniska effektvakten mest värdefull när den kombineras med en organisatorisk medvetenhet och beteendeförändring, eftersom tekniken kan kapa toppar framåt i tiden men inte ersätta planering och samordning i köket och riskerar att stänga av utrustning vid ”fel” tillfälle.
Slutligen pekar implementeringen på vikten av incitament och ansvarsfördelning. Om fastighetsägaren står för elkostnaden medan måltidsleverantören styr arbetssätten kan drivkrafterna för förändring bli svagare. Gemensam målbild, affärsmodell, ansvar och uppföljning behöver därför tydliggöras.
Resurser
Implementering och nyttiggörande bygger på en kombination av teknik, samverkan och förändringsledning:
- Att mäta och visualisera effektdata
Köken behöver ingen anpassad digital infrastruktur för att kunna installera effektmätare och visualiseringsskärm, för detta steg krävs endast tillgång till internetuppkoppling och elektriker för installation. Mätaren behöver tillhandahålla högupplöst mätdata (effekt, ström och spänning minst var 30:e sekund), vilka sedan analyseras och visualiseras på skärm i form av enkel feedback om effektuttag (exempelvis grön, gul, röd effektnivå).
- Organisation och förändringsledning för förändrade arbetssätt och rutiner
För att skapa värde av insamlade data och visualisering och i praktiken lyckas minska effekttopparna krävs en gemensam målbild kopplat till effektfrågan och en förändringsbenägenhet hos ledning, kökschefer och personal. Flex-o-mat erbjuder här en lathund för effektsmart beteende i storkök och olika typer av coachning. Dock är detta ett kontinuerligt utvecklingsarbete som kräver tät dialog och uppföljning. Det är viktigt att kökspersonalen är med i framtagandet och utveckling av nya rutiner.
- Teknisk effekthantering
För installation av ett tekniskt effekthanteringssystem som automatiskt fördelar effekten mellan olika apparater och köksutrustning krävs att den utrustning som ska styras har installerade gränssnitt enligt branschstandard (DIN-standard 18875 för kommersiella köksmaskiner). Dessa gränssnitt är relativt enkla kan vid behov monteras i efterhand. Det är även viktigt att det är tydligt och överenskommet mellan olika aktörer när och på vilket sätt effektvakten går in och styr utrustningen.
Klimat och ekonomisk nytta
COe reduceringspotential
- Det är svårt att isolera förändringar och effekter av lösningen då många faktorer påverkar såväl energianvändning, effekttoppar i fastigheten och det lokala elnätet samt resulterande CO2-avtryck.
- Den direkta klimatnyttan ligger främst i att effekttoppar kapas. I vissa fall har även den totala elanvändningen minskat.
- Då den svenska elmixen redan är relativt fossilfri, blir påverkan på CO2-avtrycket dock begränsad eller svår att kvantifiera.
- Den största klimatnyttan ligger därför i systemeffekter så som bättre nyttjande av befintlig elinfrastruktur, minskat behov av nätförstärkning, minskad överdimensionering av elservis och möjlighet att frigöra kapacitet för annan elektrifiering.
Klimat för pengarna
- Flex-o-mat har stark potential att ge mycket nytta per investerad krona, särskilt de insatser som bygger på visualisering och förändrade rutiner. Här kan begränsade investeringar minska toppbelastning, sänka effektkostnader och bidra till bättre dimensionering i nyproduktion.
- Den tekniska effekthanteringen kräver större investering, men kan ge ytterligare effekt i kök med höga topplaster.
Spridningspotential
- Användarfallet har redan visat tydlig spridning. Arbetssätt, lathund och lösningskoncept har spridits vidare inom Uppsala och till andra kommuner.
- Tekniken är i grunden portabel och lösningen kan införas stegvis: först mätning och visualisering, därefter beteendecoaching och vid behov teknisk effekthantering.
- Den största utmaningen för spridning är inte tekniken utan organisering, samverkan, uppföljning och lokalt engagemang.
Vilka har nytta av lösningen?
För fastighetsägare..
…ger Flex-o-mat bättre kontroll över effektuttaget i en av fastighetens mest effektintensiva verksamheter. Detta kan minska behovet av överdimensionerad elinfrastruktur, sänka kostnader för effektabonnemang och skapa bättre beslutsunderlag inför ny- och ombyggnation. Minskat effektbehov ökar även möjligheterna att få tillstånd till nya anslutningar vid utbyggnad av verksamheten.
För kökspersonal…
…gör lösningen energianvändningen begriplig och möjlig att påverka. Visualiseringen av effekt samt stöd via lathund och coachningen skapar konkreta verktyg för att planera och samordna arbetet samt se resultatet av egna insatser. Förändringsarbetet leder även till ökad medvetenhet, engagemang och stolthet hos personalen.
Den lokal elnätsleverantören…
…gynnas av jämnare belastning och lägre spetslast från fastigheter med stora kök. Detta minskar belastning och behov av lokal nätkapacitet, kan bidra till att skjuta upp förstärkningar och frigör kapacitet till annan användning i ett allt mer elektrifierat samhälle.
Så kommer du igång
1
Mät och gör effekten synlig
- Börja med att mäta inkommande effekt till köket och visualisera data på en skärm där personalen arbetar.
- Fokus i detta steg ligger i att skapa medvetenhet och en gemensam målbild kopplat till effekthantering.
- För detta krävs installation och uppkoppling av mätare, en skärm och enkel analys av när topparna uppstår.
2
Inför nya rutiner tillsammans med personalen
- Ta fram eller anpassa en lathund för effektsmart arbetssätt och arbeta med kökschef och personal för att testa rutiner som sekvensstart, halv effekt i ugnar och tillagning vid andra tider.
- Fokus i detta steg är delaktighet, kontinuerlig dialog, träning och uppföljning.
- Förutsättningar inkluderar ledningsstöd och lokalt engagemang.
3
Skala upp och komplettera med teknisk effekthantering vid behov
- I kök med särskilt höga topplaster kan lösningen kompletteras med automatisk effekthantering som sätter tak för toppar. Börja där nyttan är störst och bygg vidare stegvis.
- Det är fördelaktigt att kombinera beteende och teknik för att minska oförutsedda begränsningar och påverkan på verksamheten.
- Här krävs teknisk kompatibilitet i utrustningen, kompetenta installatörer och tydlig ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och verksamhet.
UTTC Kontakt
Anna Bondesson
Email: anna.bondesson@rise.se
Johan Sandberg
Email: johan.sandberg@umu.se