Kommun
Stockholm, Sigtuna
Omställningsområde
Avfallshantering
Sektor
Avfall
Teknisk lösning
NIR-teknik baserad plastidentifiering och separation med hjälp av maskininlärning
Magnetisk och elektromagnetisk utsortering av metall
Utgångspunkt
Restavfallet i Stockholmsregionen innehåller i genomsnitt cirka 18 procent plast – en av de största kvarvarande källorna till fossila utsläpp i avfallssystemet. Trots utbyggd källsortering hamnar betydande mängder återvinningsbara material i soppåsen, vilket leder till onödiga utsläpp och förlorade resurser. För ökad återvinning behövs därför lösningar som kompletterar hushållens sortering. Brista Sorteringsanläggning visar hur avancerad teknik kan fånga upp plast och metall i efterhand och därmed skapa ytterligare klimatnytta.
Lösning
Lösningen bygger på en kombination av optisk NIR‑scanning och automatiserad separation i flera steg. När restavfallet anländer till Brista förbehandlas det genom påsöppning och siktning för storleksindelning. Därefter används avancerade sensorer och för att identifiera plast, metall och matavfall i grön påse i realtid. Tryckluftssystem och magnetiska separatorer lyfter ut respektive fraktion med hög precision.
Plasten skickas vidare till Svensk Plaståtervinning i Motala, där den sorteras i 12 fraktioner utifrån plasttyp för materialåtervinning. Matavfallet i grön påse rötas till biogas och biogödsel, medan metaller återförs till industrin genom materialåtervinning. Resten går vidare till avfallsförbränning med energiåtervinning.
Genom att komplettera den hushållsnära sorteringen med sortering i en högteknologisk regional anläggning skapas en robust och skalbar lösning som minskar utsläpp, ökar resursutnyttjandet och stärker Sveriges möjligheter att nå så väl återvinningsmål som klimatmålen.
Erfarenheter från implementering
Erfarenheterna från Brista visar att mekanisk eftersortering fungerar stabilt i fullskalig drift och kan hantera stora volymer utan att skapa flaskhalsar i regionens avfallssystem. Den mekaniska förbehandlingen – påsöppnare, siktar och fraktionsdelning – är avgörande för att NIR- och magnet-tekniken ska kunna identifiera plast, metall och matavfall i grön påse med hög precision. Samtidigt kräver tekniken ordentligt underhåll. I driften behövs drifttekniker som förstår anläggningen, som kan felsöka och underhålla den mekaniskt så att den fungerar som den ska.
En viktig lärdom är att både mjuk- och hårdvara kan behövas justeras emellanåt. Nya plasttyper, förändrade konsumtionsmönster och variationer i avfallsströmmar gör att systemet behöver uppdatering för att bibehålla träffsäkerheten. Samtidigt utvecklar leverantörerna av teknik hela tiden både mjuk- och hårdvaran vilket också möjliggör utveckling och ökad utsortering vid uppdatering. Den här typen av utveckling genomförs med hjälp av leverantörerna.
En central utmaning är kommunikationen med invånarna. Eftersortering syftar inte leda till att hushåll slutar källsortera: kapaciteten i anläggningen räcker inte för att hantera allt matavfall och all plast i regionen. Avfallsaktören behöver därför tydligt förklara att tekniken är ett komplement, inte en ersättning, och att källsortering fortfarande är avgörande för både klimatnytta och ekonomi.
Samverkan mellan kommuner, avfallsbolag och förbränningsaktörer lyfts fram som en nyckelfaktor för att skapa stabila inflöden och långsiktig lönsamhet.
Resurser
För att etablera en liknande lösning krävs tillgång till regionala avfallsflöden, en värdkommun med lämplig industriell mark samt investeringskapital för både mekanisk och digital infrastruktur. Kompetens inom drift och kvalitetskontroll av materialfraktioner är centralt. Kommuner behöver även resurser för att analysera sina avfallsströmmar, planera logistik och säkerställa avsättning för utsorterade material. Samverkan med avfallsförbränning, avfallsbolag och återvinningsindustri är en förutsättning för att skapa en ekonomiskt hållbar helhetslösning.
Klimat och ekonomisk nytta
COe reduceringspotential
- Lyfter ut fossil plast innan förbränning och minskar direkta utsläpp.
- ≈ 16 000 ton CO₂e/år undviks genom att 6 000 ton plast inte förbränns (≈ 2,7 ton CO₂e/ton).
- Ökar material-återvinningen och ersätter jungfruliga plastresurser.
- Klimatnyttan ackumuleras när minskade fossila utsläpp värderas som en del av investeringen.
Klimat för pengarna
- 16 ton minskad CO2/år bör kunna värderas till 15-30 M SEK per år (räknat med 1000-2000 kr/ton CO₂e).
- Investeringen i eftersortering bidrar till materialkretsloppet och möjliggör högkvalitativ plaståtervinning.
- Värdeskapandet är beroende av hur producentansvar och incitament utformas, där dagens ersättningsstruktur bara delvis speglar eftersorteringens roll.
- Investeringen systemets robusthet och bidrar till nationella och europeiska mål för cirkulär ekonomi och klimat.
Spridningspotential
- Passar regioner med större avfallsflöden och befintlig avfallsförbränning med energiåtervinning.
- Där ökat behov av materialåtervinningen av både plast och metall behövs.
- Kan integreras i dagens logistik och avfallssystem utan stora omställningar.
Vilka har nytta av lösningen?
Kommunala och privata aktörers avfallsstrateger
Får bättre kontroll över flöden och klimatpåverkan.
Miljö‑ och hållbarhetschefer
Kan visa konkreta utsläppsminskningar i klimatplaner.
Energibolag med avfallsförbränning
Minskar fossila utsläpp i energiåtervinningen och stärker systemeffektiviteten.
Så kommer du igång
1
Kartlägg avfallsflöden och klimatpåverkan
- Analysera mängden plast, metall och matavfall i restavfallet.
- Identifiera vilka fraktioner som ger störst klimatpåverkan och vilka volymer som kan styras om.
- Underlaget behövs för att bedöma investeringsnivå, kapacitet och möjliga klimatvinster.
2
Etablera regional samverkan
- Involvera avfallsbolag, energibolag och kommuner tidigt.
- En gemensam målbild och långsiktiga avtal om avfallsflöden är avgörande för att skapa investeringssäkerhet och stabil drift.
- Samverkan möjliggör även gemensam kommunikation och delning av driftdata.
3
Genomför teknisk och ekonomisk förstudie
- Utvärdera tekniska lösningar, AI‑system, logistik och markbehov.
- Beräkna klimatnytta, investeringskostnader och driftskostnader.
- Identifiera möjliga finansieringskällor såsom Klimatklivet.
- Förstudien bör inkludera riskanalys, tidsplan och krav på datakvalitet.
UTTC Kontakt
Lars Ljunggren
Email: lars.ljunggren@internetstiftelsen.se