Utmaning

Kommuner kan sakna överblick över var laddinfrastruktur för tunga fordon finns, eller planeras, och inte minst var den behöver byggas ut för att nå viktiga lastpunkter. Brist på samlad data försvårar planering, investeringar och samverkan mellan aktörer, vilket bromsar omställningen till elektrifierade transporter.

Lösning

En digital karttjänst samlar in, strukturerar och visualiserar befintliga och planerade laddplatser för tunga fordon i hela Sverige. Genom geografiska data, användarrapporter och öppna källor skapas en nationell överblick som stödjer kommuner i planering och prioritering av ny infrastruktur.

Implementering

Lösningen bygger på en digital kartplattform där laddplatser för tunga fordon registreras, kvalitetssäkras och visualiseras. Kommuner, åkerier och andra aktörer kan bidra med data om befintliga laddpunkter, effektkapacitet, tillgänglighet och geografiska behov. Kartan integrerar GIS‑data och öppna datakällor och presenteras i ett interaktivt gränssnitt som gör det enkelt att analysera var laddinfrastruktur saknas eller behöver förstärkas. Dagens laddsystem baserar sig på laddstandarden Combined Charging System (CCS). Vissa ellastbilar använder i princip standardens högsta möjliga laddhastighet. Därför är det intressant med den nya laddstandarden Megawatt Charging System (MCS) som erbjuder ännu högre laddeffekter, vilket förkortar laddtiderna. För båda systemen visas driftssatta respektive planerade laddpunkter.

Tjänsten används nationellt och ger kommuner ett gemensamt faktaunderlag för att planera markanvändning, samordna investeringar och identifiera strategiska lägen längs transportstråk. Genom att synliggöra luckor i infrastrukturen kan kommuner prioritera åtgärder som möjliggör elektrifiering av tunga transporter.

Klimatnyttan uppstår när fler tunga fordon kan elektrifieras tack vare bättre planerad laddinfrastruktur. Det leder till minskade utsläpp av koldioxid och partiklar, förbättrad luftkvalitet och snabbare omställning av transportsektorn.