Solcellscarport med smart laddning – när parkering blir lokal energiproduktion & ny intäktskälla  

Elektrifieringen kräver mer laddning, men nätkapacitet och takytor begränsar. Solcells‑ och batterilösningar på parkeringsytor gör dem till lokal energiproduktion som minskar effekttoppar och stärker kommunens energiresiliens.

Kommuner kan utveckla befintliga parkeringsytor till lokala energihubbar utan att själva finansiera, bygga eller driva hela anläggningen. Genom en arrendemodell kombineras solcellstak, elbilsladdning, batterilagring och digital energistyrning i en långsiktig lösning för lokal energi, laddning och väderskydd.

Nyckeltal

Energi

3,2 kWp*

Installerad solcellseffekt och cirka 2930 kWh lokal elproduktion per år. *per parkeringsplats.

Payback

1-3 år

Smartports står för investeringen, kommunen står för en mindre startavgift och får direkt hyresintäkter.

Klimatnytta

Ca 146,5 kg CO₂e/år*

Beräknad klimatnytta enligt fastställd metod. *per parkeringsplats.
Bild 1: Exempelbild av solcellscarportar, som gör en befintlig parkeringsyta till lokal energiinfrastruktur. Bild: Smartports
Exempel på kommunala samarbeten

Storfors, Säffle

Omställningsområde

Energi och byggnader samt mobilitet och transport

Sektor

Energi

Teknisk lösning

Solcellscarport

Batterilagring

Elbilsladdning

Digital energistyrning

Utgångspunkt

Elektrifieringen ökar behovet av laddinfrastruktur för kommunala tjänstefordon, boende, medarbetare och besökare. Samtidigt kan begränsad nätkapacitet, höga effektuttag och brist på lämpliga takytor försvåra utbyggnaden.

Parkeringsytor utgör därför en viktig möjlighet. De är redan exploaterade och kan användas för lokal energiproduktion utan att ny mark behöver tas i anspråk eller att befintliga byggnaders tak belastas.

Kommuner som vill skala upp exempelvis solcellsparkeringar och smart laddning, kan sakna beslut för både investeringsutrymme och intern kapacitet för projektering, installation och teknisk drift. Initiala kostnader, budgetcykler och eventuell brist på specialistkompetens gör att även lönsamma energiinvesteringar tyvärr kan behöva skjutas på framtiden. Samtidigt kräver elektrifieringen snabb utbyggnad av laddinfrastruktur, vilket ytterligare pressar organisationen. Projekt som kan ge tydlig klimatnytta, effektkapning och lägre energikostnader riskerar att inte realiseras i tid, trots tydliga behov och politiska mål.

Lösning

Genom att kombinera solceller, laddning, batterilagring och digital energistyrning kan parkeringsplatsen bli en aktiv del av den lokala energiinfrastrukturen. En arrendemodell innebär att investeringsbeslut underlättas samtidigt som markägare kan slippa bygga upp en egen organisation för installation, drift och underhåll.

Processen inleds med analys av parkeringsytans/ytornas storlek, solinstrålning, markförhållanden, nätanslutning, trafikflöden och användningsmönster. Därefter tas ett platsanpassat förslag fram och parterna tecknar ett långsiktigt arrendeavtal för den aktuella ytan.

Lösningsägaren står här för investeringen i anläggningen och ansvarar för projektering, tillståndsprocess, etablering, installation, driftsättning samt löpande drift och underhåll. Kommunen eller den kommunala verksamheten betalar en startavgift enligt enöverenskomna modell. Så snart anläggningen tas i bruk får kommunen nya hyresintäkter från en annars outnyttjad yta.

Energihubben producerar lokal solel och möjliggör elbilsladdning direkt på parkeringsområdet. Batterilagring och digital styrning används för att optimera energiflödena mellan komponenterna och för att minimera påfrestningen på det lokala elnätet.

Det digitala energistyrningssystemet (EMS) fungerar som anläggningens hjärna genom att kontinuerligt läsa av förändringar i systemet – som ökande laster från laddande bilar eller stigande solelproduktion – och omedelbart anpassa energiflödena därefter. Genom smarta algoritmer lär sig systemet över tid hur anläggningen faktiskt används, vilket gör att det kan förutse förbrukningsmönster och optimera laddning, batterilagring och effektkapning med allt högre precision. Via en central dashboard får driftansvariga full visuell kontroll i realtid, med tydliga grafer över elproduktion, batteristatus och aktuella effekttoppar. Systemet hanterar även automatisk felhantering, integreras enkelt mot laddstolpar och växelriktare via öppna protokoll, och deltar idag automatiskt på stödtjänstmarknaden.

I framtiden kan lösningen utvecklas ytterligare genom lokal AI som självständigt gör smarta bedömningar av var energiflödet gör bäst nytta – om kraften ska prioriteras lokalt i anläggningen eller säljas ut på elnätet. Dessutom öppnar stödet för V2G (Vehicle-to-Grid) upp för att även de anslutna elbilarnas egna batterier kan nyttjas som en flexibel energiresurs för hela systemet.

När solproduktionen överstiger den direkta förbrukningen kan energin lagras i batteriet och användas vid ett senare tillfälle. Systemet kan också styras för att anpassa laddningen efter tillgänglig effekt och verksamhetens användningsmönster.

Carporten fungerar samtidigt som väderskydd för parkerade fordon och bidrar till en mer modern, attraktiv och funktionell parkeringsmiljö. Väderskyddet kan även minska behovet av exempelvis snöröjning och annat vinterunderhåll på de täckta parkeringsytorna, vilket kan bidra till lägre löpande kostnader.

Genom lokal produktion av förnybar solel, energilagring och infrastruktur för elbilsladdning bidrar lösningen samtidigt till kommunens klimat- och energimål och till omställningen mot ett mer hållbart och elektrifierat energisystem.

Lösningen kan användas vid till exempel shoppingcenter, kommunala bostadsområden, idrottshallar, infartsparkeringar, flygplatser och bilpoolsparker.

Bild 2: Solcellstaket samlar lokal energiproduktion, laddning och väderskydd i samma infrastruktur. Bild: Smartports.

Erfarenheter från implementering

Kommunala aktörer i bland annat Storfors och Säffle har valt att samarbeta med lösningsägaren Smartports, för att utveckla befintliga parkeringsytor.

Processen inleddes med en noggrann analys av parkeringsytans storlek, solinstrålning, markförhållanden, nätanslutning, trafikflöden och användningsmönster. Därefter togs ett platsanpassat förslag fram och parterna tecknade ett arrendeavtal för den aktuella ytan.

Projekt som detta ställs dock inför betydande utmaningar, där rådande detaljplaner ofta är hårt styrande för vad som får byggas och hur marken får användas. En viktig lärdom från arbetet med kommunen är att dagens lagstiftning och ramverk ännu inte är helt anpassade för den snabba utvecklingen inom lokal energiproduktion. Det kräver ett nära och flexibelt samarbete mellan aktörerna för att hitta kreativa lösningar inom befintliga regelverk, samtidigt som det belyser behovet av mer framtidssäkrade planprocesser för lokala energihubbar.

I Säffle har Smartports tecknat avtal med de kommunala fastighetsbolagen Säfflebostäder och Forskningen i Säffle. Satsningen omfattar totalt 38 PAC-enheter vid flera fastigheter och innebär att befintliga parkeringsytor utvecklas till energihubbar med solenergi och elbilsladdning.

“Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla våra fastigheter och skapa mervärden för våra hyresgäster. Samarbetet med Smartports ger oss möjlighet att nyttja våra parkeringsytor på ett smart sätt och stärka vårt erbjudande inför framtiden.”

– Carl-Gustav Eriksson, VD på Säfflebostäder AB

Konstruktionen anpassas efter bland annat markförhållanden, snö- och vindlaster, trafikflöden, tillgänglighet och lokala gestaltningskrav. Även batterikapacitet, antal laddpunkter och energistyrning dimensioneras utifrån platsförutsättningar.

Den totala etableringstiden styrs främst av bygglov, nätanslutning och andra tillstånd, och just dessa moment blir inte sällan en flaskhals. Handläggningstider kan fördröja projekt över budgetår, vilket gör att klimatnytta, effektkapning och lägre energikostnader skjuts upp trots att behoven finns. Att korta etableringstiden är därför avgörande för att kommuner ska kunna realisera nyttorna i tid. När själva konstruktionen sätter igång tar det cirka 3-6 veckor från start till klart att använda.

Resurser

Kommunens eller markägarens ansvar:
  • Tillhandahålla en lämplig parkeringsyta som kan upplåtas genom arrende
  • Dela relevant information om fastigheten och den befintliga elanslutningen
  • Medverka i bygglovs- och tillståndsprocessen
  • Stå för en startavgift på cirka 40 000 – 150 000 kronor
  • Samordna tillträde till platsen under etableringen
  • Involvera relevanta funktioner inom fastighet, energi, juridik och verksamhet
Lösningsägarens ansvar:
  • Platsanalys och projektutveckling
  • Investering och finansiering av anläggningen
  • Projektering och teknisk dimensionering
  • Samordning av bygglov och andra tillstånd
  • Installation och driftsättning
  • Digital övervakning och energistyrning
  • Löpande drift, support och underhåll
  • Hantering av anläggningen under arrendeperioden
  • Återställning av marken när arrendet upphör enligt avtalade villkor

Klimat och ekonomisk nytta

Klimat och markanvändning

  • Lokal förnybar el produceras på redan exploaterad mark
  • Laddinfrastruktur kan etableras utan att ny mark tas i anspråk
  • Batterilagring och styrning kan bidra till effektivare användning av tillgänglig effekt
  • Parkeringsytan får flera funktioner: energi, laddning och väderskydd
  • Kommunens synliga hållbarhetsarbete stärks

Ekonomiskt värde för kommunen

  • Lösningsägararen står för investeringen i anläggningen
  • Kommunens initiala kostnad är cirka 40 000 – 150 000 kronor
  • Den begränsade initiala kostnaden ger förutsättningar för en kort payback-tid
  • Befintlig parkeringsmark kan skapa ett nytt långsiktigt ekonomiskt värde genom arrendet
  • Kommunen behöver inte bygga upp en egen organisation för teknisk drift och underhåll
  • Laddinfrastruktur och väderskydd kan tillföras utan en traditionell kommunal investering i hela anläggningen.

Spridningspotential

  • Lösningen kan anpassas till både mindre och större parkeringsytor
  • Modulsystemet kan skalas efter platsens behov och förutsättningar
  • Modellen är relevant för kommuner, kommunala bolag och andra offentliga verksamheter
  • Lösningen kan etableras utan att belasta befintliga byggnaders tak
  • Samma modell kan användas på flera parkeringsytor inom samma kommun

Vilka har nytta av lösningen?

Fastighets- och markansvarig

Skapar ett nytt användningsområde och ett potentiellt ekonomiskt värde från en befintlig parkeringsyta utan att kommunen behöver investera i hela anläggningen.

Energi- och klimatstrateg

Får lokal förnybar energiproduktion, laddinfrastruktur och ett konkret omställningsprojekt som nyttjar redan exploaterad mark.

Ekonomiansvarig

Får en modell där lösningsägararen står för investeringen och kommunen endast betalar en startavgift. Nya löpande och stabila intäkter från arrendering av parkeringsytorna.

Så kommer du igång

1 

 

Identifiera lämpliga parkeringsytor

Kommunen väljer platser där detaljplanen tillåter parkeringsytor som lokala energihubbar. Kartlägg kommunens eller det kommunala bolagets större parkeringsytor. Samla information om platsens adress, antal parkeringsplatser, nuvarande användning, ägarförhållanden och behov av laddning.

2 

Genomför en platsanalys

Lösningsägararen analyserar solinstrålning, markförhållanden, nätanslutning, trafikflöden och tillståndsförutsättningar. Därefter presenteras en möjlig teknisk utformning, ekonomisk modell och arrendelösning för platsen.

3 

Teckna avtal och etablera energihubben

När parterna är överens tecknas ett arrendeavtal. Lösningsägararen kan i detta falldriva projektet vidare, stå för investeringen och ansvara för installation, drift och underhåll.

För mer information: www.smartports.se

UTTC Kontakt

Lars Ljunggren

Email: lars.ljunggren@internetstiftelsen.se