Bærum kommun i Norge har infört ett digitalt system för att utvärdera sina dagvattenflöden. Systemet kombinerar hydrauliska modeller, GIS och molnbaserade verktyg för att simulera urbana dagvattenflöden, vilket gör att kommunen kan ta smartare beslut om vattenrörsystem och ytanvändning.

I ett pilotprojekt har IoT-sensorer uppkopplade mot en molnplattform mätt fyllnadsgrad på sopkärl i skärgård och glesbygd. Meningen är att kunna mäta av fyllnadsgrad på distans, vilket minskar mängden tömningsturer där de inte behövs.

Stockholms stad med flera har implementerat smarta sopkärl som kompakterar avfall samt samlar data om fyllnadsgrad. Detta skickas till en central molnplattform, där fyllnadsgraden kan användas för att planera sophämtningsrutter - vilket minskar mängden körningar. Sopkärlen är solcellsdrivna.

ReSource erbjuder smarta avfallshanteringslösningar. Installerade sensorer, uppkopplade till digitala tekniker, ger i realtid information om sopkärlens fyllnadsgrad, vilket gör att sophämtningsrutter kan planeras mer strategiskt.

Det danska energibolaget Energi Ikast använder ett mät- och analysverktyg för att få översikt över sitt elnät. Lösningen samlar realtidsdata från smarta elmätare och sensorer ute i nätet, vilket möjliggör lastprognoser och nätbalansering som minskar flaskhalsar.

I områden på Gotland har Geab (Gotlands elnät) minskat sin avbrottstid markant i och med införandet av datadrivet prediktivt underhåll. Detta tack vare ett IoT-baserat system för kontinuerlig övervakning av elnät via sensorer och en molntjänst.

Företaget W3 Energy, som hanterar en stor mängd vindkraftverk i Sverige, använder en molnbaserad plattform för datainsamling och övervakning av sina många vindkraftverk. Genom att integrera bland annat väderprognoser och sensordata kan man minska stillestånd i vindkraftsparkerna. Systemet är särskilt anpassat för kallt klimat.

Helsingborgs stad använder en molnbaserad luftkvalitetsövervakningstjänst, integrerad med kommunens uppkopplade mätstationer, för automatisk drift, validering och 24/7-dataåtkomst. Denna validerade data stödjer realtidsmodeller och framtida digitala tvillingar för stadens luftmiljö.

Oslo kommun har använt sig av en digital återbruksplattform. På plattformen kan möbler inventeras samt återförsäljas i en intern marknadsplats. Det finns även inbyggda funktioner för att beräkna klimatbesparingar.

Med hjälp av ett självlärande styrsystem som använder sensorer, väderdata och AI-algoritmer kan fastighetsägare optimera värme och elförbrukning. Därmed möjliggörs flexibilitetstjänster mot elnätet samtidigt som komforten bibehålls. Tjänsten har implementerats bland annat i studentbostäder i Uppsala.